Sök:

Sökresultat:

1423 Uppsatser om Cytostatika och sjuksköterskans omvćrdnadsćtgärder. Cancer - Sida 60 av 95

Kunskap a?r mer dialogbaserat a?n monologbaserat : En studie om Knowledge Sharing i sma? och medelstora fo?retag

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer

Cancer och tumörsjukdomar Àr ett allvarligt folkhÀlsoproblem i Sverige. Bröstcancer utgör den nÀst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Av alla nya cancerfall hos kvinnor Àr 22% bröstcancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer. Nitton kvalitativa publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Vilka behov av omvÄrdnad har patienter med cancer i det palliativa skedet?

BakgrundPsykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis Ängest, oro, sömnproblem, stress och sjÀlvmordstankar. Psykisk ohÀlsa kan tillsammans med Àrftliga faktorer och livshÀndelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhÀllet vilket bidrar till att mÄnga inte vÄgar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom Àr att mÀnniskor ofta har en dÄlig kunskap om fenomenet och dÀrför blir rÀdda för det som Àr frÀmmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmÀnna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vÄrd före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie

Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

Psykisk ohÀlsa hos ungdomar med cancer

Vid anvĂ€ndning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster Ă€r begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrĂ„n detta kunna sammanstĂ€lla en början till ett referensröstmaterial bestĂ„ende av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frĂ„gestĂ€llningarna var: Hur samstĂ€mmiga i perceptuell röstanalys Ă€r bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är nĂ„gon eller nĂ„gra av de parametrar som bedömarna Ă€r överens om extra framtrĂ€dande i nĂ„gon röst sĂ„ att denna röst kan anvĂ€ndas som referensröst? UtifrĂ„n en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet.

Existentiella upplevelser hos nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd : En litteraturstudie

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Att vara i centrum för det vÄrdande ögonblicket

Bakgrund: Enligt WHO Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor vÀrlden över. Bröstcancer Àr den största orsaken till dödsfall i bÄde utvecklade och mindre utvecklade lÀnder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer Àr cytostatika vilket har olika pÄverkan pÄ bÄde kropp och psyke. DÀrför skiljer sig kvinnors upplevelser Ät efter genomgÄngen cytostatikabehandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgÄngen cytostatikabehandling vid bröstcancer.Metod: En litteraturstudie baserat pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ?Kognitiva förÀndringar?, dÀr det uppkom tvÄ underkategorier: FörsÀmrad koncentrationsförmÄga och OförmÄga att minnas dÀr kvinnorna upplevde olika minnesproblem som pÄverkade vardagen; ?Inte kÀnna igen sig sjÀlv? dÀr det uppkom tvÄ underkategorier: Emotionella förÀndringar och Kroppsliga förÀndringar dÀr kvinnorna upplevde olika kÀnslor samt symtom av klimakteriebesvÀr och viktökning; ?Att inte bli sedd och hörd?, dÀr kvinnorna upplevde att lÀkarna inte tog deras bekymmer pÄ allvar; ?FörÀndrad syn pÄ livet?, dÀr kvinnorna upplevde ett mer positivt synsÀtt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv.Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgÄngen cytostatikabehandling beroende pÄ sin tidigare livserfarenhet och den livsvÀrld kvinnan levde i.

"Kommer du att grÄta nÀr jag dör?"

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att grĂ„ta nĂ€r jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhĂ„ller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. NĂ€r ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebĂ€ra att det under en lĂ€ngre tid inte kan deltaga i undervisningen pĂ„ sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus ska erbjudas undervisning pĂ„ sjukhuset.

Kvinnors upplevelser efter genomgÄngen cytostatikabehandling vid bröstcancer ? en litteraturstudie

Bakgrund: Enligt WHO Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor vÀrlden över. Bröstcancer Àr den största orsaken till dödsfall i bÄde utvecklade och mindre utvecklade lÀnder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer Àr cytostatika vilket har olika pÄverkan pÄ bÄde kropp och psyke. DÀrför skiljer sig kvinnors upplevelser Ät efter genomgÄngen cytostatikabehandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgÄngen cytostatikabehandling vid bröstcancer.Metod: En litteraturstudie baserat pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ?Kognitiva förÀndringar?, dÀr det uppkom tvÄ underkategorier: FörsÀmrad koncentrationsförmÄga och OförmÄga att minnas dÀr kvinnorna upplevde olika minnesproblem som pÄverkade vardagen; ?Inte kÀnna igen sig sjÀlv? dÀr det uppkom tvÄ underkategorier: Emotionella förÀndringar och Kroppsliga förÀndringar dÀr kvinnorna upplevde olika kÀnslor samt symtom av klimakteriebesvÀr och viktökning; ?Att inte bli sedd och hörd?, dÀr kvinnorna upplevde att lÀkarna inte tog deras bekymmer pÄ allvar; ?FörÀndrad syn pÄ livet?, dÀr kvinnorna upplevde ett mer positivt synsÀtt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv.Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgÄngen cytostatikabehandling beroende pÄ sin tidigare livserfarenhet och den livsvÀrld kvinnan levde i.

StandardvÄrdplan ett instrument i palliativvÄrd

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur standardvÄrdplaner, kan vara ett instrument som förbÀttrar omvÄrdnadskvalitén för patienter och nÀrstÄende i sen palliativ fas.Artiklarna söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och Falu lasaretts bibliotek. Artiklar frÄn andra referenser ingÄr ocksÄ i studien. Totalt har 17 artiklar anvÀnts i resultatredovisningen. Resultatet visar att efter införandet av standardvÄrdplan förbÀttrades följande omrÄden; symtomkontrollen, anhörigstöd efter dödsfallet, kommunikation, omvÄrdnadens standard och evidens. Fokus lades pÄ att prioritera viktiga omvÄrdnadsÄtgÀrder och det visar sig att standardvÄrdplanen Integrated Care Pathway (ICP) Àr ett anvÀndbart pedagogiskt instrument vid kvalitetsförbÀttringar i palliativvÄrd.

Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med barn som har cancer.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland Àven fÄr spendera tiden mellan tvÄ behandlingar pÄ sjukhuset. Under den lÄnga sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för bÄde förÀldrar och barn. Det Àr av stor vikt att samtala med barnen om det de gÄr igenom, dÄ det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och Àrlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivÄ.

Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Materialhantering pÄ byggarbetsplatser : Vilka aktiviteter anser olika arbetsgrupper vara de största problemen betrÀffande materialhantering?

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->