Prostata cancer (PC) Àr den vanligaste cancerformen hos mÀn i Sverige med 10 000 nya fall varje Är. I Sverige opereras över 2000 mÀn för PC Ärligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen Àr impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och impotens psykiskt pÄverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa Àr liten. Bristande kunskap om detta kan innebÀra att mÄnga patienters problem inte uppmÀrksammas av vÄrden i tid, som kan innebÀra stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie Àr att belysa patientens upplevelse av att leva med dem tvÄ vanligaste komplikationer, impotens och urininkontinens, efter prostata operation.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste Ärtiondena inom hÀlso- och sjukvÄden. Kraven pÄ hÀlso- och sjuk-vÄrdspersonal var stora och sjuksköterskor sÄg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Syfte: var att belysa preventiva ÄtgÀrder mot stress och utbrÀndhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnÀra.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

I denna studie utforskar och analyserar vi olika numeriska metoder f?r att l?sa Helmholtz ekvation. Detta ?r av betydelse f?r att f?rst? det elektriska f?ltet i kroppen, vilket kan vara v?rdefullt f?r att identifiera cancertum?rer. Vi j?mf?r konvergensen, effektiviteten och tillf?rlitligheten av 13 l?sare fr?n paketet PETSc, vilka anv?nder olika f?rkonditionerare f?r att l?sa ekvationen.

Bakgrund: NÀr hjÀrtat förlorar pumpkraft eller förmÄgan att fylla kamrarna tillrÀckligt med blod uppstÄr hjÀrtsvikt. TillstÄndet Àr allvarligt och frekvensen av insjuknanden förvÀntas öka. I mÄnga fall Àr prognosen sÀmre Àn vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vÄrden Àr idag frÀmst koncentrerad pÄ avancerad cancer. Forskning visar pÄ att patienter med svÄr hjÀrtsvikt har jÀmförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhÄller inte den vÄrd som svÄrt cancersjuka fÄr i ett palliativt skede.Syfte: Syftet var att belysa hjÀrtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vÄrdkvalitet för denna patientgrupp.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strĂ„lbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mĂ„lsökande behandlingar. För att kunna utvĂ€rdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingĂ„r i en klinisk studie krĂ€vs ett informerat samtycke som skrivs pĂ„ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rĂ€tt till information och delaktighet avseende den egna vĂ„rden och behandling. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstĂ„else och insikt om hĂ€lsotillstĂ„nd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Bakgrund: Varje Är drabbas mÄnga förÀldrar av stor sorg nÀr deras barn fÄr obotlig cancer. FörÀldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istÀllet barnets, vilket kan leda till en psykisk ohÀlsa hos förÀldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att fÄ insikt och kunskap om förÀldrarnas situation för att kunna hjÀlpa och stötta dem pÄ bÀsta sÀtt. MÄlet Àr att förÀldrarna ska ha en stabil psykisk hÀlsa och pÄ sÄ vis vara starka i sin förÀldraroll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex sjÀlvbiografier, som var skrivna ur förÀldrarnas perspektiv, analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt pÄfrestande, att smÀrtsamt försöka nÀrma sig det som kommer att hÀnda - brist pÄ kontroll, isolering till följd av förÀndrad roll i livet, en förnekelse som övergÄr i acceptans, att vara stark i sin förÀldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.  Slutsats: FörÀldrarnas livsvÀrld förÀndrades drastiskt och de kÀmpade mellan lidande och vÀlbefinnande.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige fĂ„r ca 6500 kvinnor diagnosen och man rĂ€knar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den vĂ€sterlĂ€ndska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgĂ„tt en mastektomi pĂ„ grund av bröstcancer.Metod: Metoden som anvĂ€ndes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som anvĂ€ndes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förĂ€ndrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svĂ„righeter.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebĂ€ra kĂ€nslan av att vara Ă„sidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara pĂ„taglig. Bakgrunden belyser omrĂ„den som Ă€r knutna till Ă€mnet. HĂ€r tas det Ă€ven upp hur det Ă€r att vara förĂ€lder till ett barn med cancer samt hur de tycker det pĂ„verkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hĂ€lso- och sjukvĂ„rden ska stötta syskonen.

En relation mellan vÄrdare och patient kan bÄde vara vÄrdande och ickevÄrdande. En vÄrdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, sjÀlsliga och de existentiella dimensionerna. Det Àr vÄrdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som Àr sÄrbar och utsatt i sin situation. Ett vÄrdlidande för patienten kan uppstÄ om inte han/hon fÄr vara delaktig i sin vÄrd och fÄ förstÄelse för sin sjukdom. Om patienten Àr delaktig i vÄrden kan han/hon lÀttare bemÀstra situationen.

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.

CellförÀndringar drabbar idag kvinnor vÀrlden över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). NÀr infektionen inte lÀker ut krÀvs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer pÄ lÀngre sikt. Begreppet cellförÀndringar associeras starkt med cancer vilket vÀcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat krÀver saklig information av vÄrdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstÄ sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstÄr. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförÀndringar i livmoderhalsen.