Mitt arbete innefattar en "Urban building" med bostadsrätter och kontor där utgångspunkten har varit cykeln då jag ansett den vara det mest stadsmässiga elementet. Placeringen för byggnaden är Hornsbruksgatan på Södermalm där det med projektet blir till 130 nya bostäder och 1200 kvm kontor som är väl anpassade för cykling såväl som Cyklister..

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens Cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens Cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen är idag inte lika självklar. Forskning visar att användningen av fossila bränslen får förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret från bilar tar över stadsrummet och bilvägar är barriärer för gående och Cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder väljer många bilen vid kortare sträckor. För att minska bilåkandet behöver vi förbättra användningen av hållbara alternativ.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva städer med plats för stadsliv och möten måste man effektivisera användningen av gatan, eftersom när alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. När alla trafikslag delar på samma utrymme måste bilisterna sänka hastigheten för att skapa en trygg, säker och attraktiv miljö för fotgängare och Cyklister. Det är i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.

I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen Cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand.

Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012).Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas.Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning.Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som cykelstad.I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jämföra kapaciteten på svenska topp Cyklister för att se vilka skillnader som råder gentemot kraven. Under arbetets gång ska följande frågor besvaras: Vilka krav ställs på cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur står sig svenska topp Cyklister i jämförelse med referensdata från toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att fastställa vilka fysiologiska egenskaper som kan tänkas utsättas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhåller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (ålder 22 ± 4,36 år, vikt 70,4 ± 2,09 kg, längd 175 ± 5 cm) samt en dam (ålder 21, vikt 58,8, längd 169 cm), samtliga vana med daglig träning samt tävlandes på elitnivå. Studien delades upp i två dagar, fälttester respektive laboratorietester.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området.Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för Cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde..

Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där cykeltrafiken idag uppgår till 30 - 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat användande av miljöanpassade transportmedel.

Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där cykeltrafiken idag uppgår till 30 - 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat användande av miljöanpassade transportmedel.

Intentionen med den här studien är att avgöra var och hur brister i cykelvägnät kan identifieras, med målet att lokalisera problemområden inom nätverket i Lidingö Stad . Om svagheter kan hittas, är det i nästa steg möjligt att förbättra nätet för att kringgå de funna problemen och deras konsekvenser. Genom att först betrakta uppgiften från ett användarperspektiv, fastställa vilka typer av kvalitéer Cyklister efterfrågar av ett cykelvägnät, ger det insikt om vilka typer av åtgärder som anses förbättrande. Analysen har utförts genom undersökning av det nuvarande nätverket, både genom fjärranalys och genom fysisk besiktning av nätverkets utbredning, tillsammans med observationsstudier vid speciellt utvalda områden. Slutsatsen av studien är att svagheter återfinns på flera platser i nätet, och slutligen presenteras en serie av åtgärder som kan erbjuda lösning på de funna problemen..