Sökresultat:
36 Uppsatser om Cykler - Sida 3 av 3
Ställtidsförbättring på Cejn AB : SMED arbete i maskiner som bearbetar rostfritt material
Företaget Cejn AB har idag svårt att konkurrera prismässigt på marknaden när det gäller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna är önskemålet från företagets sida att se efter om det går att genomföra en ställtidsreducering på maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har även önskemål om att en checklista ska tas fram för hur ställarbetet ska gå till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. Skiftgången i cellen är idag tvåskift och maskinerna är bemannade med en operatör per maskin och skift. Nulägesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga ställtiden idag är på ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod från företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett ställ, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske på under tio minuter.
Vindkraft under utveckling
Vindkraft är ett miljövänligt energislag med stor utvecklingspotential, både i Sverige ochutomlands. I det här examensarbetet sammanfattas de viktigaste bitarna av kunskapen sombehövs för att förstå sig på vindkraft, med fokus på meteorologi och kommunikation medkonsultföretag i branschen. På grundval av litteratur i ämnet, konsultrapporter beställda av ettsvenskt företag i branschen och diskussion med experter ges här en grundläggande översikt imeteorologi för vindkraft, vilken innefattar kunskaper om klimatet i allmänhet ochvindklimatet i synnerhet, förståelse för luftens flöde, den geostrofiska vinden och hurtopografi och dylikt påverkar luftens strömning i gränsskiktet. Vidare diskuteras hur energin ivinden tas till vara, med en sammanfattning av viktiga tekniska detaljer; vindkraftsspecifikastorheter och uttryck, energiförluster och effekterna av att placera många vindkraftverk i engrupp; vakeffekten. En av de dominerande delarna av alla konsultrapporter som studerats ärhur man analyserar och behandlar vinddata för maximering av tillförlitlighet och relevans.
Kapacitet vid tunneldrivning : Studier av tidåtgång för olika arbetsmoment vid uppstarten
Vid kalkylering inför en tunneldrivning finns det vissa svårigheter med att bestämma hur lång tid arbetet tar och framför allt vid uppstarten av produktionen. Det kan leda till att anbudsofferter blir felberäknade med avseende på både tiden och kostnaden. Vid en felberäkning av hur mycket tid ett projekt kan tänkas behöva kan det i längden ge högre kostnader och därmed lägre intäkter. För att förhindra sådana fallgropar är ett steg att identifiera de problem som kan uppstå under produktionen och förhindra dem. Mätningar har därför utförts under uppstarten av ett tunneldrivningsprojekt i Norsborg.Även om mätningarna utförs på ett specifikt projekt är förhoppningen att det även ska kunna användas vid andra tunneldrivningsprojekt.
Analys av engångs-, flergångs-, och retur förpackningssystem hos Wascator
Förändringar i europeisk lagstiftning har gett producenten ett ansvar för återvinning av använda förpackningar. Den nya lagstiftningen skall vara implementerad i de nationella lagarna senast den 30 juni 1996. Inga förpackningar får om fem år introduceras på marknaden om det inte finns ett uppbyggt återvinningssystem. Dessutom ställer lagstiftningen krav på att mängd förpackningsmaterial som används skall minimeras, så att inga förpackningar i framtiden hamnar i deponi.Ett sätt att uppfylla lagstiftningen är att ersätta engångsförpackningar med returförpackningar av olika slag. Denna uppsats är resultatet av ett uppdrag från Wascator, vars syfte var att undersöka om det är ekonomiskt möjligt och miljömässigt intressant att införa ett system där förpackningar går i retur vid distribution av kommersiella tvättmaskiner.
Utmattnings- och slitageuppskatting på fjärrvärmesystem - Till följd av tryck- och temperaturförändringar
Telge Nät äger och står för driften av fjärrvärmenätet i Södertälje. Detta fjärrvärmenät innefattarbland annat ett delnät som inkluderar Scania industriområde samt bostadsområden Pershagen ochVärdsholmen. Värmen till delnätet levereras dels från Igelstaverket men även från värmeåtervinning iScaniaområdet, något som bland annat lett till en ostabilitet på delnätet i sin helhet.Syftet med detta projekt var att utreda om dessa eller andra instabiliteter på nätet bidrog till störretemperatur- eller tryckvariationer som på lång sikt kan påskynda slitaget och utmattningen påsystemet. Temperaturvariationen på nätet analyserades för de större byggnadskomplexen B006,B210 och Clab samt för huvudledningen. Tryckvariationerna i nätet analyserades främst för B210 därsåväl hetvatten som fjärrvärme förbrukas, vilket leder till snabba regleringar av ventiler och pumpar.Därutöver genomfördes även tryckmätningar på huvudledningen för att analysera omtryckvariationerna från B210 fortplantar sig vidare samt om bytet av flödesriktningen i systemetorsakar några tryckslag.Temperaturvariationer kommer att leda till ökad axiell påfrestning på systemet och kommer främstatt matta ut särskilt utsatta komponenter som T-rör och andra kraftiga rörböjar.
Kan Arlandas koldioxidtak klaras genom effektivare utnyttjande av järnväg
Initiativet till detta examensarbete kom från Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö där vi blev intresserade av att titta närmare på Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mål är att undersöka hur järnvägen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna på att verksamheten på Arlanda kommer att kunna hålla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem år till (runt år 2010) utan att behöva begränsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur mycket längre LFV eller Arlanda kan hålla sig under detta tak genom effektivare användning av tågtrafik på Arlandabanan och andra förbättringsåtgärder inom kollektivtrafiken, men utan att begränsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt då staten lovade bort trafikeringsrättigheten på sträckan till de entreprenörer som hjälpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge där privata intressenter och staten hjälptes åt med finansieringen.