Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, Cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Detta examensarbete behandlar utformning av en påbyggnadssats för elcykelkonvertering för företaget Tripudium. Företaget utvecklar en påbyggnadssats för elcykelkonvertering vilket innebär en tilläggsapplikation som tillåter omvandling av en vanlig cykel till en cykel/elcykelhybrid. Förenklat innebär detta att produkten monteras på en vanlig cykel och tillhandahåller extra trampkraft vid behov. Miljömedvetenheten har ökat markant de senaste åren och allt fler ser över hur deras beteende påverkar miljön vilket har lett till en ökad efterfrågan för miljövänliga alternativ. Att Cykla är ett av de vanligaste transportsätten och många associerar nog cykling som ett snabbt, smidigt och framförallt miljövänligt sätt att färdas.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området.Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde..

I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt.För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?.

Det är valet av transport för de korta resorna som har stor betydelse för både miljön och folkhälsan. Att öka andelen gång- och cykeltrafikanter är av högsta intresse och detta stödjer transportpolitikens mål. Tillgänglighet, trygghet, miljö och hälsa är alla exempel på faktorer som krävs för att öka gång- och cykeltrafiken. Gång- och cykeltrafikanter utsätts ofta för besvärande vind och nederbörd när de ska ta sig över Bergnäsbron i Luleå. En skyddad överfart skulle kunna medföra att flera människor väljer att Cykla eller gå istället för att ta bilen över bron.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns för en hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur människors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilen det vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att Cykla eller gå till mataffären. Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med den bilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till..

Det har visat sig vara bättre att öva in listor med handlingsfraser genom att utföra dem (SPT, subject-performed tasks) än genom att bara läsa dem (VT, verbal tasks). Vid ett återerinringstest visar sig SPT-effekten då försöksdeltagare med SPTs har ett mycket bättre minne av materialet än försöksdeltagare med VTs. En förklaring till fenomenet är att utförandet av handlingsfraserna förser deltagarna med motorinformation. I den här undersökningen testas motorinformationens roll i SPT-effekten på ett sätt som skiljer sig från traditionell SPT-forskning. Försöksdeltagare fick antingen Cykla eller använda en joystick för att navigera genom en virtuell värld där ord fanns utplacerade.

Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att få kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att få reda på hur aktiva barn är. Vi har använt oss av enkätundersökningar som riktar sig till pedagoger och föräldrar, stegräknare som vi har fäst på barnen och så har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkätundersökningarna visar att både pedagoger och föräldrar är medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha använt stegräknare är att barn är mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jämfört med om de är inne i förskolan.

När samhället tvingas att anpassa sig efter klimatförändringar och sinande oljeresurser uppkommer nya problem att handskas med för stadsplanerare. Cykelgarage, som är ett relativt nytt fenomen i Sverige, kan skapa bättre förutsättningar och erbjuda service för cyklister som parkerar vid stationer och resecentrum. De kan bidra till att få fler att Cykla och att åka kollektivtrafik. I en framtid som ställer högre krav på en hållbar infrastruktur behöver vi satsa mer på kollektivtrafik och cyklism. Vi pratar om förtätning av våra städer och ser den positiva verkan det ger men det ställer samtidigt högre krav på stadsplaneringen.

 Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur skolor framgångsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor använder samt vilka förutsättningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling. MetodMetoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet är strategiskt där låg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nuläget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gå eller Cykla till och från skolan, personer som intervjuats är också drivande i detta arbete. Urvalet har utgått ifrån projektet ?säker och lekvänlig skolväg? för att hitta skolor som matchar denna profil. Resultat I resultatet har både övergripande och konkreta strategier framträtt.

The aim of this study is to identify factors, which decide wheter you choose to commute with bicycle to work in the winterseason. The study is conducted in Umea, in the norhtern part of Sweden. The study is based on 509 answers from a webbased survey, conducted on municipal employees. The study has investigated which factors that affect different commuting groups from a gender perspective. The groups, which has been compared is motorists, wintercyclist and summercyclists.

Bakgrund: Vi är speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lärande. Vår studie handlar om att ta reda på vad barnen lekerutomhus och hur de lär sig utifrån barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lärandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lärandet.Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad barn, fyra till fem år gamla lekerutomhus och hur de lär sig utomhus utifrån barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn på tre olika förskolor, i åldrarna fyra till femår.Resultat: Vårt resultat visar att det barnen lär sig utomhus lär de sig självaeller av någon kamrat, det är inte något barn som nämner attpedagogerna lär dem något utomhus, pedagogerna är inte heller medi barnens lek. Rörelselekar är de lekar som barnen ägnar sig mest åt.Att gunga och Cykla är de lekar som de flesta barnen sysselsätter sigmed..

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frånhögskola/universitet samt se deras förändringsbenägenhet att gå från inaktiv transport till aktivtransport.Frågeställning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad påverkar deras val av transportmedel?? Vad kan få dem att välja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes där datainsamlingsmetoden var en webenkätundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde på målgruppspopulationen där samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrågades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor är anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestå av 541 respondenter på enkäten från tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportCyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Det offentliga livet bidrar till en känsla av samhörighet och delaktighet, utan att tränga sig på. I staden kan du vara en anonym åskådare till mänsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som väggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pågår i det offentliga rummet är både vardagligt, som att Cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.