Det är vanligt förekommande att ambulanspersonal utsatts för hot och våld i samband med uppdraget enligt tidigare studier. Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal i en storstad och hur det påverkar arbetet. Datainsamling genomfördes med enkäter och analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 19.0. Resultatet visade att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande i storstäder men att majoriteten av de som blivit utsatta inte fått några former av fysiska eller psykiska besvär efteråt. Ungefär hälften av de tillfrågade hade inte fått någon förebyggande utbildning gällande hot och våld på sin arbetsplats och det ambulanspersonalen främst efterfrågade var utbildning inom hot och våldsförebyggande åtgärder.

Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioder Syftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram.

Bakgrund: Att arbeta inom hälso- och sjukvården kan på många sätt betraktas som ett högriskyrke där gränsen mellan ?rätt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstånd kan vara otroligt små. 3000 patienter dör varje år relaterat till sina vårdskador. Bristerna inom patientsäkerheten går oftast att koppla till vårdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar säker vård.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljøn, behovet av externa faktorer och individuella førutsættningar. Konklusion av denna litteraturstudie: korta avstånd mellan bostad och service/affærer eller arbetsplats, god tillgång till gång- och cykelbanor, att området kænns tryggt och sækert samt estetiskt tilltalande; allt detta fræmjar fysisk aktivitet i vardagen.

För att trivas på en arbetsplats där påfrestande händelser präglar vardagen, måste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsättas för påfrestande händelser som kan påverka den enskilde och vårdandet. Vilka är då de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvård?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes på tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska.

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsättningar fördelaktighet anställda i en svensk grossistverksamhet har vid förändringsarbete. För att uppnåsyftet har dessa forskningsfrågor använts: ?Hur ser anställda i en grossistverksamhet pådelaktighet i förändringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsättningarna för delaktigheti förändringsarbete ut för anställda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvårandeomständigheter och förhållningssätt för delaktighet finns hos anställda igrossistverksamheten??. För att besvara frågorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförändringar och livsmål använts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

I föreliggande examensarbete var syftet att undersöka vad personalen på ett energibolag har för attityder till användning av personlig skyddsutrustning, tillbudsrapportering och till de riskanalyser/checklistor som ska utföras samt hur de anställda ser på företagets säkerhetsarbete. I examensarbetet sökes följande frågeställningar besvaras: Vad har de underställda för attityd till tillbudsrapporteringen? Vad har de underställda för attityd till riskanalysrapportering? Hur ser de anställda på företagets säkerhetsarbete? Tjugotvå intervjuer genomfördes med underställda, arbetsledare och högre chefer på företaget. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes på intervjupersonernas arbetsplats. Resultaten visar att det slarvades med viss utrustning som exempelvis hjälm.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ett specifikt företag i Göteborg och deras jämställdhetsmål. Ett mål som kallas 30/70 målet. Detta mål innebär att man vill ha 30 procent kvinnliga lönesättande chefer på företaget. Jag har utgått från följande frågeställning:? Hur ser arenan ut för att uppnå 30/70 målet i jämställdhetsplanen?? Vilka faktiska hinder finns det för att man inte skulle kunna uppnå 30/70 målet?? Vilka insatser kan tänkas vara nödvändiga från organisationen för att uppnå 30/70 målet?Undersökningen genomfördes genom intervjuer med sju respondenter som jobbar på företaget.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Uppsatsen syftar till att studera vilka förutsättningarna är för de anställda att känna arbetstillfredsställelse på de två företag som jag gjort min undersökning på. Jag tittar också på hur de anställda och cheferna upplever situationen på arbetsplatsen. Jag tittar vidare på vad cheferna på respektive avdelning tror gör att man känner arbetstillfredsställelse.Jag har gjort min fallstudie på Råby ungdomshem och på Lunds barnhem. På Råby ungdomshem har jag studerat två avdelningar för att se om de avdelningarna skiljer sig från varandra på något sätt. Avdelningarna var Albogården och Åsbogården.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaårselever vid gymnasieskolorna i Malmfälten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts av samtliga sistaårselever på gymnasieskolorna i Malmfälten med följande frågeställningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de är viktiga i ett framtida arbete? Hur ställer de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förväntningar? Denna uppsats är skriven på uppdrag av LKAB och kan därför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, värderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta när de gått ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

I Sverige har invandrade akademiker svårare att få ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens än vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrån diskriminering till språkkrav och svårigheter att tolka den invandrade akademikerna utländska examen.Syftet med detta examensarbete är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker på sin arbetsplats. Undersökningen har avgränsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vägen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker får praktikplatser på svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.Våra resultat visar att arbetsgivarna i vår undersökning har övervägande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker från Korta vägen och att de gärna skulle anställa dessa, vilket några av dem också gjort.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet är om det chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar chefskap och företag.Syfte: Syftet är att se om chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat.Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.