I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.   Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat.

När samhället tvingas att anpassa sig efter klimatförändringar och sinande oljeresurser uppkommer nya problem att handskas med för stadsplanerare. Cykelgarage, som är ett relativt nytt fenomen i Sverige, kan skapa bättre förutsättningar och erbjuda service för cyklister som parkerar vid stationer och resecentrum. De kan bidra till att få fler att cykla och att åka kollektivtrafik. I en framtid som ställer högre krav på en hållbar infrastruktur behöver vi satsa mer på kollektivtrafik och cyklism. Vi pratar om förtätning av våra städer och ser den positiva verkan det ger men det ställer samtidigt högre krav på stadsplaneringen.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.