ABSTRACTDuring the last decades, environmental impacts have increased significantly, much due to the great traffic flows within cities. Therefore, to reduce these impacts and encourage a healthy way of living, it has in recent years become vital to generate safer and more sustainable and flexible modes of transportation. In order to do so, authorities and physical planners must work together to find viable solutions to incorporate in the infrastructure and offer alternative transport modes ? such as walking, cycling and public transportation. The purpose of this thesis is to examine the development of the cycling infrastructure in the city of Västerås and whether it is possible to expand bicycle commuting alongside public transportation. The thesis consequently aims to study how different physical planners within Västerås municipality work with traffic related questions.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka användningen av Cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns detockså ett intresse för att kartlägga Cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om SverigesCykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle ävenvara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller Cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Hållbarhet har blivit ett av vår tids nya ledord. Vår resursförbrukning och ökande koldioxidutsläpp har gett negativ effekt på klimatet och ekosystemen. I stadsplanering är infrastruktur för Cykeltrafik en viktig beståndsdel av hållbara städer. Detta examensarbete är tänkt att vara en inspirationskälla för alla som vill skapa bättre trafiklösningar för cyklister på stadsgator med blandtrafik. De olika delarna i arbetet ger en sammansatt bakgrund till behovet av en säkrare trafiksituation för cyklister.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller Cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ett intresse att öka användningen av Cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns det också ett intresse för att kartlägga Cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sveriges Cykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle även vara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet.För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse.

The aim of this thesis is to explore possible differences between public and private companies? way to manage projects. In order to analyze the managerial aspects, we have studied the project of a new payment system implemented at the public-transport organization Upplands Lokaltrafik (UL). The project enables mobile payment by text message (SMS). Most theory concerning the management of projects is developed for private companies.

Bakgrund: Göteborgs Stad har i sitt arbete mot en hållbar utveckling antagit 12 lokala miljömål. För att uppnå dessa har en handlingsplan framtagits där behovet av åtgärder beskrivs. En del av måluppfyllnandet består av att förbättra resandet för fotgängare och cyklister. En konkret åtgärd är Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats.Syfte: Uppsatsen undersöker varför arbetsplatser i Göteborg väljer att delta i Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats. Genom att synliggöra de faktorer som motiverar arbetsplatser att delta bidrar resultatet till att öka förståelsen för vad som engagerar arbetsplatser att delta i samhällsnyttiga projekt.Metod: Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och gjort halvstrukturerade djupintervjuer med tolv arbetsplatser.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter.Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.