Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera på frågeställningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit.

Syftet med uppsatsen är att pröva om Jominis principer om militärteori har någon inverkan på dagens slagfält, genom att de påverkar amerikanska doktriner, och därmed strategiskt och operativt tänkande. Dagens högteknologiska stridsfält är betydligt mer komplext och består av fler dimensioner, än det fanns när Jomini verkade. Det blir då viktigt att förstå de klassiska strategiska tankegångarna som ligger till grund för de operativa men även taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft påverkan på de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt då väst europeiska, även svenska, doktriner främst anses vara påverkade utav Clausewitz och dennes syn på krig. Inte minst då svensk militär personal interagerar med amerikansk militär personal på den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjänstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande påverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förståelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tänkande, och hur Jomini har påverkat utformningen av dem.

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Mitt examensarbete behandlar förskolepedagogers syn på den fria leken. Problemet är ofta vad pedagogerna ska lägga i ordet fritt. Jag har dock kommit fram till att de flesta förskolepedagoger är relativt samstämmiga vad gäller friheten kontra de regler som behövs i den fria leken, men att det finns oenigheter om t.ex. var man ska dra gränsen när barn leker krig och hur tillåtande man ska vara när det gäller de mer fysiska lekarna, som att springa och jaga varandra, brottas och när barnen, enligt pedagogerna, är högljudda. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod i mitt examensarbete och spelade in intervjuerna, med sex förskolepedagoger, på min Iphone 5, för att sen skriva ner dem ordagrant och efter det övergå till att sammanställa resultat och analysera intervjuerna. Jag har analyserat intervjuerna utifrån mina frågeställningar: > Vad innebär fri lek i förskolan, enligt pedagogerna? > Vad anser pedagogerna att syftet är med den fria leken? > Vilka regleringar finns kring fri lek och vad kan dessa innebära? I mina teoretiska utgångspunkter vid analysen har jag använt mig av såväl Vygotskij och Dewey, som av moderna forskare som Pramling Samuelsson och Knutsdotter Olofsson. Efter att ha gjort detta arbete har jag kommit fram till att samtliga pedagoger ser den fria leken som det viktigaste på förskolan.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som talar för och emot en återförening. 1945 så överlämnade Japan Taiwan till Kina. Japan som tidigare hade ockuperat Taiwan tvingades av de allierade att lämna tillbaka Taiwan till Kina efter att ha blivit besegrat i andra världskriget. 1954 och 1958 så bombade Kina Taiwan men USA hjälpte Taiwan så därför kunde inte Kina besegra Taiwan. USA har varit allierade med Taiwan ända sedan 1949.

This essay is focused on the re-use during the Bronze Age of the Stone Age passage grave RAÄ 85 in Mysinge, Öland. To increase the knowledge of the phenomena of re-use in general and that which occurred in Mysinge passage grave in particular I?ve looked at other forms of re-use on Öland and the re-use of passage graves in Falbygden. The research has been limited to the Bronze Age. My goal has been to see what this might tell us about the relationship people during the Bronze Age had towards the abstract subject of ?non-existence?, in other words death.

Den svenska Försvarsmakten (FM) har förändrats och gått ifrån invasionsförsvar till insatsförsvar, detta har lett till att FM fokuserar på insatser utomlands och hotet skiljer sig insatser emellan. De konflikter som är aktuella idag och där de svenska styrkorna bidrar med resurser utspelar sig i länder där urban miljö med lågteknologisk motståndare förekommer. Motståndaren har med tiden lärt sig att hantera strider i urban miljö och uppträder i alla dimensioner. Man anser att strid i denna typ av miljö kommer att öka i framtiden. Stora nationer har stridit i urban miljö med framgång.

GUSP är till skillnad från EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att så långt som möjligt, sammanlänka de suveräna medlemsstaternas utrikespolitik. Målet är att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmängden som kryper allt närmare halvmiljardsgränsen. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilken utsträckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU lämpligast förklaras utifrån. Frågan som uppsatsen söker svar på är: i vilken utsträckning överensstämmer de teorier vi presenterat med hur GUSP är tänkt att fungera? Vi använde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur säkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in på alla undersökta fördrag.

Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.