Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare framstÀllt Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010, sett utifrÄn skolans demokratiuppdrag och ett Àmnesdidaktiskt perspektiv. För att uppnÄ arbetets syfte intervjuades fem samhÀllskunskapslÀrare som undervisar pÄ gymnasiet. LÀrarnas definition av demokratiundervisning, deras undervisning i demokrati samt deras behandling av Sverigedemokraterna har undersökts. Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med hjÀlp av skolans styrdokument, teoretiska utgÄngspunkter i skolans demokratiuppdrag och tidigare forskning om hur Sverigedemokraterna behandlats i skolan. Slutsatser som dragits i arbetet bestÄr i att lÀrarna definierar demokratiundervisning olika.

Syftet med studien Àr att genom en jÀmförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har pÄverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen pÄ fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa pÄ om Sverige kan ses som nÀrmare USA Àn EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som anvÀnds kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer frÄn Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, pÄverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis pÄ Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hÄllning i sin antiterrorstrategi och blir pÄ detta sÀtt tongivande över sin egen sÄvÀl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design15 hp 2011.

Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens omrĂ„de, LYHS, (SFS 1998:531) av PatientsĂ€kerhetslagen (SFS 2010:659). I den Ă€ldre lagversionen var det endast hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som fick prova ut och tillhandahĂ„lla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, PatientsĂ€kerhetslagen, Ă€r ordet tillhandahĂ„lla borttaget. Ändringen och dĂ€rmed borttagningen av tillhandahĂ„llandet medför att det Ă€r fritt att tillhandahĂ„lla kontaktlinser.Studiens syfte var att ta reda pĂ„ om Sveriges kontaktlinsoptiker har Ă€ndrat sitt sĂ€tt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trĂ€tt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gĂ€llande kontaktlinser enligt lagen.En enkĂ€t omfattande 13 frĂ„gor skapades i form av en webbaserad enkĂ€t med hjĂ€lp av programmet Google Docs (http://docs.google.com). Den innefattade frĂ„gor om hur svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagĂ€ndringen 1 januari 2011 trĂ€dde i kraft.

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehÄllanalys av morgon- och kvÀllstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial Artiklar dÀr ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, KvÀllsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jÀmfört med skÄnska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utstrÀckning ÀnkvÀllstidningar rapporterar om frÄgor som berör invandrare. FrÄgor som rör invandrare behandlas ofta som Äsiktsmaterial i de undersökta kvÀllstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frÄgor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare Àn i Äsiktsmaterial.

The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?  My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles. The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic godŽs state / government / Islamism and (4) Others.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children?s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children?s competencies and their need for care.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

The aim of this study was to see if there is any group of cats that are at greater risk to get sick and/or be euthanized during their stay at a cat shelter with no-kill policy. The study was conducted at Åkeshov cat rescue center in Sweden and cats that entered the center between the 1th of June 2010 and the 31th of December 2011 was used in the study. This study focused on factors regarding gender, origin, level of socialization, incubation period and the proportion of euthanized cats. In this study, the kind of illness weren?t taken into account. This study showed that the gender of the cat didn®t affect the risk for illness.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

De elever som gÄr pÄ gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nÄ Skolverkets kunskapskrav. För att erhÄlla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nÄ mÄlen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som pÄbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhÄlla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt slÀp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltsÄ följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lÀrare pÄ olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera pÄ vilket sÀtt Freinetpedagogikens syn pÄ barn och dess lÀrande Àr förenligt med LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fyra pedagoger pÄ tvÄ olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats dÀr jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frÄgestÀllningar och syfte.Vad gÀller resultatet sÄ ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhÄllningssÀtt Àn en metod, dÀr det utmÀrkande Àr synen pÄ barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befÀsts i det trevande försöket, handen och hjÀrnans arbete vÀrderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestÀmmande, samt att de ges ansvar utifrÄn sin förmÄga, Àr nÄgot som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

Inledning: Patientperspektivet som försvann. Den 1 januari 2011 fÄr Sverige en ny patientsÀkerhetslag. Varje Är skadas 105 000 personer i den svenska vÄrden. 3000 personer dör som följd av vÄrdskadan -.

SammanfattningSyftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för den ökning av polisanmĂ€ld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som anvĂ€nts Ă€r frĂ€mst rapporter frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmĂ€lningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 Ă„r inom socialtjĂ€nsten samt nationella kartlĂ€ggningar av vĂ„ld mot barn (Stiftelsen AllmĂ€nna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). TillgĂ€ngliga resultat frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (2011:16) visade att den sedan lĂ€nge pĂ„gĂ„ende ökningen berodde pĂ„ en ökad anmĂ€lningsbenĂ€genhet. Inför enkĂ€tstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjĂ€nstemĂ€ns attityder och vĂ€rderingar som gör att socialsekreterare Ă€r en av de anmĂ€lningsgrupper som vĂ€ljer att polisanmĂ€la barnmisshandel i allt högre utstrĂ€ckning.Det empiriska materialet bygger pĂ„ en digital enkĂ€tstudie som riktade sig till socialsekreterare frĂ„n Stockholms lĂ€n. EnkĂ€ten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.