This thesis rests on the theory and methodology of discourse theory. By viewing social reality as constituted by discourses, meanings that are taken for granted can be challenged.The events of September 11th 2001 resulted in the American war on terror. This thesis explores the impact of 9/11 and the war on terror on the Russian image of the conflict in Chechnya.Discourse theory is applied to shed light on how the conflict over Chechnya is discursively constructed by the Russian state and media. The discourse is organized in three thematic sections: Identity, Enemy Images and Islam. Russia establishes itself as a member of the Western civilisation.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rädsla och osäkerhet men även till livsförändringar som patienten kan behöva anpassa sig till. Förmågan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom copingstrategierna religion och andlighet. Dessa copingstrategier kan hjälpa patienterna att hantera situationen och därmed också finna en tröst och ett stöd.Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom.Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig på tio stycken vårdvetenskapliga artiklar som är utgivna mellan åren 2007-2013. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis.Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd.

Tack vare ständigt förbättrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde på tio valda artiklar.

This is a qualitative research paper, which aims to examine how religion classes are conducted in inner-city and suburban schools. Interviews have been performed with two religion teachers, one at Grindtorp School in Alby and one at the English Gymnasium in Södermalm. There have been performed interviews with eight students, four from each school. The students have a different age, sex and religious beliefs. With these interviews we can get a better understanding how the students of today?s school think about the religious education.

The aim of this study is to explore the fundaments of all psychoanalytic interpretative models, and especially the psychoanalytic literary criticism. Drawing from different fields as affect theory, neuropsychology and Lacan's structural psychoanalysis, strong evidence is found that language in itself contains and transmits affects.The empiric study indicates that different readers of a text, regardless of their interpretation of the text, show similar changes in mood as a function of the text. This seems to be possible as an effect of the separation of the sign between the signifier and the signification. And this supports that the signifier has some kind of direct access to the affects. This is due to the fact that the signifier belongs to the imaginary protolinguistic level while the signification belongs to the symbolic and linguistic level of a higher order.

After the appointment of a new European Commission in 2004, ?communication? was made a top priority on the agenda. The Commission presented a new communication policy, which would establish a dialogue with the citizens, thereby bringing more democracy to the union and bridging the gap to the citizens. Three documents containing the policy were published, namely an internal action plan for the Commission, Plan D which establishes the framework for national debates and a whitepaper on EU communication policy. These documents were met by mistrust and criticism from many different actors such as journalists and experts.The aim of this master thesis is to examine this new communication policy from a deliberative democratic perspective.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna.

The purpose with this thesis is to examine how four novels with a trait of confession written between 1996 and 2001 have been received in the Swedish daily press. This is done from a feministic perspective. The study is based on 36 reviews and the method which is used consists of a close-reading of the reviews, where the following questions are asked to the texts: Are there examples of reception in sexual analogies?; Are the novels ascribed a status of universality or are they considered to be something private?; How does the reviewers comment the exposure of the authors themselves and persons close to them?; What does the positive versus negative criticism concentrate on?; How does the reviewers comment the sexual element in the novels? The theoretical framework focuses on how womens literature has been treated in literary criticism and the treatment of the confession novels in the 1970s. The analysis of the reviews has, among many other things, showed that the novels mostly are regarded as something private; that the reviewers for different reasons question the publishing of the novels and that there are things concerning women and sexuality that is not accepted to write about.

Detta arbete behandlar hur några av ateismens främsta företrädare, Richard Dawkins och Christopher Hitchens, valt att angripa religion och religionens påverkan på politik, utbildning, vetenskap och den individuella människan. Deras angrepp bemöts av kristna apologeter, I detta fall Alister McGrath och Dinesh D'Souza. För att finna svaren på våra frågeställningar så har vi genomfört ett litteraturstudium av ateistisk litteratur samt av apologeternas svar på densamma. Vi har använt oss av den hermeneutiska forskningsmetoden, i vilken vi med hjälp av vår förförståelse har tolkat de olika sidornas ståndpunkter. Resultatet visar att när det gäller ateisterna, så anser dessa att religion är en icke bevisad, icke vetenskaplig och vidskeplig kvarleva från ett äldre system som möjligen hade sin plats som förklaringsmodell för bronsålderns människor, men att religion inte borde ha någon plats i dagens logiska och vetenskapligt grundade samhälle De ser religionen som en motsats till vetenskap.

This study aims to gain greater knowledge about the use of framing in local sports journalism. We did this by doing a qualitative content analysis of the local Swedish newspaper Barometern/OT and it?s coverage of the largest local football team, Kalmar FF. We randomly selected six of the team?s games during 2014 and analysed all the texts that had to do with the games, except for shorter texts and texts that are supposed to be based on personal opinions, such as chronicles.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

This essay is an ideographic study over the capacity of high school students to use the Internet with source criticism, and their attitudes towards this media. It?s a qualitative study whose main purpose is to seek out how the students reflect upon the problems facing them when searching facts and information over the internet.The focus group is six 18 year old high school students, who are studying in a normal sized town in the middle of Sweden, and are about to finish their studies in the program for social sciences. The study was made through interviews, one on one with the students,The results of the analysis have shown that even if students not necessarily use a pre meditated method when searching for information over the internet, they do have a basic understanding of the matter, especially concerning the nature of the source, who published it and why. Not all students made any thorough comparison with other, already established media, such as TV or books, but the analysis made it clear that they more or less deliberately saw the established media as more trustworthy in general.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår.