The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals? own view of themselves as well as on how others view them.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

During the last years the number of Swedish detective stories which take place in the province outside the big cities has increased enormously. In this study I have analysed the novels by the three authors Viveca Sten, Åsa Larsson and Johan Theorin to investigate the connection between the milieu and the story and in what way it is involved in the crime riddle.They all keep to the formula of the classical detective story but represent different variations within this formula. In spite of the differences in their stories the basic pattern is the same. As their protagonists the authors are emotionally connected to the place in the novels. This connection it strengthen by the authors themselves as well as the publishing companies when introducing them on the market.

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

AbstractWith the murder of Fadime in 2002 honor killings and honour related oppression became a subject of wide public debate. The question was raised whether the Swedish social services had the knowledge and the resources necessary to face the issue with honor related oppression.This study is about the views on honor related oppression among oppressed women and professional social workers and aims to explore the relationship between social worker and client in an honor related context. Does the risk of culture clashes pose a problem in dealing with the Swedish authorities and do Swedish social workers have the necessary tools to help the, often young, oppressed women that seek their aid? This is a qualitative study based on five individual interviews: Two former victims of honour related oppression, two professional social workers and one relative of a young girl who was the victim of an honor killing.Observations:The social workers found that they had adequate resources at hand but that awareness among employees in the social services needed to be improved.The clients felt that the help they?ve received from the social services was helpful but that more information to the public about available resources was necessary along with a better understanding of the differences between their own culture and that of the Swedish society. The clients expressed that the realization that they were being oppressed didn?t come overnight.

Our purpose with this essay is to find explanations to the genesis of the Swedish law against prostitution now in power, known as Sexköpslagen 1998:408. We enter deeply into the official reports behind the law. This Swedish law implies that in a sex trade a crime is committed only by the consumer, and not by the seller. Our essay will result in an analysis of what sexköpslagen is an expression for. Our assumption is that the so called ideology of (gender) equality in Sweden might be a part of the explanation to the genesis of sexköpslagen.

For centuries it was a crime to be without work or an income in Sweden. Those breaching this law were called vagrants and could be sentenced to forced labor. They stood outside of society in many ways as they were being criminalized. Society's view of them becomes clear by the laws enacted against vagrancy. The investigations that were made in creating the laws do not only say something about society's view of vagrancy, but something about the society itself.In Sweden we have a unique collection of investigations and referrals that are public records through Freedom of the Press.

The aim of this study was to examine former criminals? experiences of help and support of importance to leave a criminal life style. The study consists of six interviews with former criminals and earlier studies on the subject. These studies show that relapse in crime are most common among those who are socially excluded from society. They also show that important factors to end a life in criminality are for example a supportive social network.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

The present study examines the demolition of a house on Hammarkulletorget in 1996 and the discourse of Hammarkullen, Gothenburg(Sweden), drawn from the perspective of historicization [?historisering?]. I have examined how the past played role inpresentations of Hammarkullen and how the past affected the decision to demolish a house. By examining which role the neighbourhood?spast time played in the perception of the neighbourhood, the thesis aims at providing a better understanding of howthe past can influence and legitimize major changes in the urban environment.In the early 1980s the image of Hammarkullen as a victim of negative publicity is established and this reputation lives beyond thesimplistic and negative descriptions themselfs.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

The aim of this study was to examine how women in a voluntary organization, KRIS (C.R.I.S. Criminals' Return Into Society) express their experience of help and support from voluntary and professional organized social work. This was an empirically based study with, qualitative approach. The methods of data collection were unstructured interviews and participant observation.The central question was which importance KRIS possible may have in the process of the women's return into society from involvement in crime and drug abuse. What can KRIS offer that the professional organization can't?The findings were that mutuality, mutual aid or mutual help based on shared experiences is hard to replace with support from professional organized social work.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.