Fängelse som påföljd för ungdomar som begått brott är något svenskt rättsväsende strävar efter att undvika så långt det är möjligt. De negativa konsekvenserna som ett fängelsestraff medför har länge varit ett ämne för diskussion och det har pratas om huruvida fängelset fungerar kontraproduktivt. Ungdomar utgör en extra utsatt grupp p.g.a. sin låga ålder och det kan tänkas att de lätt påverkas negativt av kontakten med andra intagna. Därför valde jag att studera hur ungdomar som verkställt ett fängelsestraff upplever denna kontakt och vilken betydelse kontakten har för hur dem tänker kring återfall i brott.

Genom vårt arbete om miljöbrottslighet har vi visat på de problem och svårigheter som uppträder vid utredningar om miljöbrottslighet. Detta har vi gjort genom att intervjua åklagare, poliser samt representanter ifrån tillsynsmyndigheterna som är aktiva på fältet, samt satt oss in i litteratur som är inriktad på miljöbrottslighet. Vi har inom miljölagstiftningen huvudsakligen hållit oss i Miljöbalkens 29, 30 kapitel. Denna miljöbalk togs i bruk år 1999 och har drastiskt påverkat brottsstatistiken inom miljöbrottslighetens område. Anmälda brott mot miljöbalken har dubblerats både i Örebro och på ett nationellt plan.

Den som missbrukar alkohol eller narkotika och begår brott relaterat till missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istället för fängelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vård istället för galler. Frågor vi ställt är; vad skiljer ett liv av missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvård kan likställas med en semesterliknande vistelse? Rapporten är grundad på intervjuer med personer som erfarit både fängelse och vård på ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer från olika samhällsskikt till ett missbruk.

What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy?This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy you´re often required to make the abstract tangible. But if there´s a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy.There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Denna uppsats har underso?kt hur tre globala nyhetskanaler, Al Jazeera English, CNN international och Russia Today English rapporterar om den pa?sta?dda gasattacken i Syrien den 21:a augusti 2013. Syftet var att underso?ka och identifiera vilka frames som respektive kanal anva?nder sig av samt hur de behandlar uppsatsens tre fra?gesta?llningar, A) Vad har ha?nt? B) Vem a?r ansvarig? och C) Hur bo?r man agera?. Studien har utga?tt ifra?n tidigare forskning och teorier om begreppet framing och dess olika variationer sa? som generic/issue specific, visual framing etc.

The purpose of this study was to examine young offenders? attitudes towards crime, and to the penalty they have been sentenced to as juveniles. More specifically its aim was to examine an intervention program called Galaxen, specifically used  to deal with  juveniles  in Växjö. This intervention program consists mainly of conversations with social workers from social services,  aiming  towards  better  self-awareness  and  the  ability  to  understand  the  consequences  of one?s actions.

Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år.Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen.Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga.

Abstract Many researchers in social work believe that in today's society require the interaction between organisations takes place on social problems. This study examined the interaction between the police, social services and schools.The purpose of this study are as follows; the aim is to investigate the interaction between social services, the police and schools about young people aged 12-18 years who are at risk for abuse and crime.My questions are: How do the different professions interact regarding young people at risk for abuse and crime? How do they meet young people in their daily work? What obstacles can the different professions see in interaction? What effects do the different professions see in interaction?The study is a qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents have been two from each organisation.The theory used in the analysis of empirical data is new-institutionalismen. New-institutionalism is a theory developed from organizational theories.

Med ekonomiskt stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling skall ett lövträprojekt bedrivas under två års tid vid Institutionen för teknik och design på Växjö Universitet. Detta examensarbete ingår som en del av lövträprojektet, där böjhållfasthetsvärden och elasticitetsmoduler för asp tagits fram.Virket har hållfasthetssorterats visuellt dels efter nordiska T-virkesstandarden INSTA 142, men även efter den brittiska standarden BS 4978-1996. Dessutom har en maskinell hållfasthetssortering av provkropparna genomförts i en böjprovningsmaskin av fabrikatet Cook-Bolinder. För vidare analyser av provkropparna har de körts i en WoodEye skanner som är en maskinell sorterings- och bildinläsningsapparat för sågat och hyvlat virke.För att bestämma aspens elasticitetsmoduler och böjhållfasthet användes en böjprovningsmaskin av fabrikatet Alwetron. Global och lokal elasticitetsmodul har beräknats utifrån uppmätt nedböjning enligt den Europeiska standarden prEN 408:2003, därefter belastades provkroppen till brott för att få fram böjhållfastheten.

Syftet med studien är att utifrån en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person är lämplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frågeställningar berör frågor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som därmed framträder och vad dessa diskurser säger om personens yrkeslämplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra och vilka konsekvenser det får.Detta är en kvalitativ studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvägagångssätt. Informanterna bestod av studenter på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lämplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lämplighet förhåller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen är döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Vår avsikt med denna rapport är att belysa problematiken med Polisens resurser och den låga uppklarningsprocenten av de så kallade mängdbrotten. Det vill säga brott av enklare beskaffenhet med polisiär förundersökningsledning. Förenklat kan man säga att dessa brott utgörs av tillgreppsbrott, lindrigare våldsbrott, skadegörelsebrott och fridsbrott som drabbar allmänheten i relativt stor omfattning jämfört med grov brottslighet. Grunden till denna rapport är att mängdbrotten utgör den absolut största delen av den totala brottsligheten samtidigt som de har den lägsta uppklaringsprocenten. Detta faktum innebär sannolikt att otryggheten hos befolkningen ökar samtidigt som allmänhetens tilltro till rättsväsendet sjunker kraftigt.

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjänst som infördes som enskild påföljd vid brott den 1 januari 2007. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjänst, alltså vilka tankar kring behandling och straff som har påverkat påföljden samt hur dessa tankar har haft verkan på den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i när de genomför sin ungdomstjänst. På ungdomstjänstplatserna finns det handledare till ungdomarna. Vår huvudfrågeställning har varit om handledarnas handledning och syn på sitt uppdrag överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Vi har undersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt när det gäller att vara handledare till ungdomar på ungdomstjänst, samt vad de hoppas att ungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjänst.

Syftet med detta arbete är att studera New York-modellen och om detta är ett bra arbetssätt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. Här beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger på. Denna teori bygger på att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hålla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick från att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden när det gällde brott mot person.

Folkhälsovetenskapligt program.