Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Bakgrund: I dagens samhälle utsätts konsumenter ständigt för en mängd olika typer av reklam. För att fånga upp deras intresse och uppmärksamhet är det viktigt att kunna differentiera och utmärka sig på marknaden genom att välja rätt kommunikationsmedel. Om ett företag vill lansera en ny produkt eller tjänst finns oftast inte all kompetens som behövs tillgänglig för att marknadsföra detta i ett och samma företag. Därför väljer företag att outsourca, som innebär att externa verksamheter hjälper ett företag med dess marknadsföringsprocess. På grund av detta har en mängd reklam- och PR-byråer vuxit fram för att kunna komplettera den kompetensen som ett företag saknar.

The aim of this essay is, firstly, to ? through a text analysis ? compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as ?WL?) to the Swedish national curriculum ?Lpo 94?, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools.In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner?s anthroposophical and holistic worldview ? a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement ? as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy.

When we, in the turn of the year 07/08 moved to Holma, Malmö,I and my cohabiter immediately joined the self-managementon our tenement yard, partly because we both missed havinga garden since we moved to an apartment, partly becauseof the rent reduction. The aim with this thesis is to examinehow the common outdoor environment in tenement yards isaffected when the tenets themselves are responsible for themaintenance. But also to see what social affects self-managementbrings. The purpose is to increase the understanding of howself-management works in practice and how we as landscapearchitects need to adjust ourselves and our design to create alasting design that works when the tenets are in charge of theirown outdoor environment.I have been studying a number of tenement yards with selfmanagement,both municipal and private tenement houses. I havestudied both their design and their self-management, how it isworking and how it is organized partly trough deep interviewsand also by questionnaires to the tenets of the yards in question.I found three tenement yards with some differences.

Dagens omgivning är full av osäkerhet, marknadssvängningar, geografiska förändringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsätter nutidens organisationer för ständiga förändringar (Savery och Luks 2000). Detta innebär att företag på 2000-talet, genom att systematiskt förbättra verksamheten, oavbrutet måste hålla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position på marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssätt och struktur för ett framgångsrikt förbättringsarbete på Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrån nutida forskning och även en kvalitativ undersökning genom djupgående intervjuer med 19 medarbetare från olika ansvarsnivåer och via en enkätundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry är en del av Akzo Nobel koncernen som är en av världens ledande färgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anställda i över 80 länder där ungefär 3600 anställda arbetar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbättringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och på respektive avdelning.

Journalists´ role in society has traditionally been of representative nature with a task to distribute news and scrutinize those in power. But technological changes have created a new publishing world outside the traditional media institutions. In today?s redactional society anyone can become a publisher in a blog or through other channels on online. This process can be seen as contributing to increased democratization giving everyone the opportunity to publish.

Syfte: Mänskligheten strävar alltid efter att utvecklas och kreativitet är en central del i processen då världen ständigt blir mer komplex. Forskning inom området kreativitet är således en nödvändighet för ett modernt och framåtsträvande samhälle. Likaså inom marknadsföring ges kreativitet utrymme då marknaden idag är hårt konkurrensutsatt och utsatt för ett överflöd av marknadsföring. Det är därför av stor vikt att differentiera sig från mängden för att bli uppmärksammad och kreativitet är en betydelsefull del i att göra marknadsföring synlig. Syftet med studien är att söka förståelse kring vilka kreativa marknadsföringskomponenter som bidrar till uppmärksamhet samt hur de påverkar graden av uppmärksamhet.

Syftet med studien var att undersöka priming med exempels påverkan på skapelsers kreativitet. Effekterna av priming skulle testas i formen av egenskapspriming såväl som konceptuell priming och mätas utifrån både en användbarhetsaspekt och en originalitetsaspekt. Ett delsyfte var också att undersöka sambandet mellan intresset för att ta fram en skapelse och en skapelses grad av originalitet samt användbarhet.Primingeffekterna prövades genom ett experiment där 36 studenter delades in i 3 grupper som fick i uppgift att ta fram IT-lösningar för kollektivtrafiken. 2 av grupperna primades med var sitt exempel på hög originalitet respektive hög användbarhet.Effekterna av egenskapspriming undersöktes sedan genom en jämförelse mellan grupperna över hur stor andel av de framtagna lösningarna som innehöll egenskaper från exemplen. För att undersöka effekterna av konceptuell primingen gjordes en jämförelse av originaliteten och användbarhet hos dessa gruppers lösningar jämfört med de framtagna av en kontrollgrupp utan tillgång till exempel.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

The formulation of visions into practical projects is an important part of the professional expertise of landscape architects. This expertise includes the gathering, structuring, improvement and utilization of knowledge. Project models have been developed to provide tools for the implementation and governance of projects, as well as means of learning, reflection and survey of individual projects. The aim of this thesis is to describe some general project models and their theory, and to describe practical, real-life examples of project models used within landscape architecture. Questions asked are: ? How do the processes of idea to construction in landscape architectural projects lool like? Do project models have a relevance for the mission of landscape architects? ? Is a common project model used within such projects, or is the project model varying depending on e.g.

Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - Värdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrån ett näringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter Selegård, Mälardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitetProblem:Innovationsprogrammet har ett problem med att många studenter är osäkra på om deras program är en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter.Syfte:Syftet med denna uppsats är att klargöra innovationsprogrammets värde för dess studenter när de ska ut på arbetsmarknaden. Lärare och programansvariga skall även få ett lättare sätt att förklara innovationsprogrammet och dess mål och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som används i denna uppsats är dels en kvalitativ intervju men även kvantitativa enkätundersökningar bland studenter och från arbetsmarknaden.Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osäkerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tänkas jobba med i framtiden.

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

SAMMANDRAGLerums kommun har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare. En stor del av arbetet, som kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande, sker i Gråbo. Det är idag en ort som känns bortglömd och är lätt att passera utan vetskap om dess placering. Samhället har såväl synliga baksidor som är i behov av förbättring och förnyelse, som outnyttjade tillgångar som bör lyftas fram.Syftet med föreliggande arbete är att ta fram förslag på hur Gråbo kan förbättras både med avseende på hållbar samhällsutveckling samt estetiska och funktionsmässiga förbättringar av samhället.Arbetet påbörjades med en faktainsamling, som sedan låg till grund för en inventering på plats i Gråbo. Detta sammanställdes till en analys där tillgångar och problem presenterades med hjälp av Adobe Illustrator till flera kartor.

Kreativitet har blivit en allt viktigare del i vårt samhälle och vissa forskare går så långt som att säga att vi är på väg in i den kreativa tidsåldern. Företag har uppmärksammat fenomenet mer och mer och det finns många fördelar att vinna genom att arbeta med ett kreativt fokus. Event management har kommit att växa rejält som yrke de senaste tio åren. Trots sin framväxt ses det fortfarande som en ny och ganska outvecklad disciplin men har blivit beskrivet som ett växande yrke. Evenemangsföretag verkar i en bransch med hög konkurrens där kreativitet kan ses som en nödvändighet för att uppnå en konkurrensfördel.

?The management of innovation is inherently difficult and risky, most new technologies fail to be translated into products and services, and most new products and services are not commercial successes. In short, innovation can enhance competitiveness, but it requires a different set of management knowledge and skills from those of everyday business administration? (Bessant et al. 2005 p.