This study is about language use in text messaging. In this study there are 338 text messages: 206 of them written by girls and 132 written by boys. The informants in the study are 16 years old and they live in the countryside on the outskirts of a small town in southern Sweden. The purpose of this study was to investigate characteristic linguistic features in the messages, in order to determine what significant meaning an emoticon such as a smiley brings to a text and further, to explore what speech acts smileys occur in.The results show that the language in the messages is a mix of spoken and written language. The characteristic features that were found in the messages were short sentences, onomatopoetic expressions, words written in capital letters, English expressions and use of smileys.

Automatic query expansion has long been studied in information retrieval research as a technique that deals with the fundamental issue of word mismatch between query and document. The purpose of this thesis is to compare the retrieval effectiveness of different strategies for automatic query expansion. The strategies are based on local analysis of the corpus and use statistical information from the local document set to extract terms that suppose to adapt themselves to each individual search and therefore appear to be searchonyms to the index terms. The strategies compared are: association clusters, metric cluster and scalar cluster. Baseline queries of 24 topics are expanded using terms from the different clusters and searches are made.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning.

Denna uppsats är en fallstudie av en tvåspråkig persons individuella språkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgångspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar såväl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika språkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och växelverkan mellan informantens två språk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende på lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer påverkar på olika sätt utformandet av informantens två idiolekter. En analys görs också av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..

Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk.

Syftet med denna studie är att analytiskt granska och undersöka de legala aspekter som uppstått i samband med kriget mot terrorismen. Bush-administrationens juridiska argumentation kring praktikerna indefinite detentions och enhanced interrogation techniques står i fokus. Genom att använda en juridisk metod undersöks det huruvida argumentationen är förenlig med internationell rätt för att fastställa praktikernas legala status. Vidare utrönas det genom detta förfarande huruvida praktikerna kan uppnå en juridisk kodifiering internationellt och på sätt bringa ett paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. Den juridiska analysen påvisar att praktikerna ej är förenliga med internationell rätt och strider mot regleringar inom både den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Slutsatsen är att den amerikanska juridiska argumentationen av indefinite detentions och enhanced interrogation techniques ej kan uppnå någon juridisk kodifiering internationellt och således ej heller bringa något paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1.

I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlärning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat språk och inlärning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid språkinlärning, såsom motivation, ålder och härkomst. Dessa två huvudämnen, rörelse och språk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, där dessa bildar en kombination för andraspråksinlärning. Jag har funnit en metod för andraspråksinlärning som utgår från rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher.

Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

Huvudsyftet med detta arbete är att är att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna språk idag och tidigare traditionell språkundervisning. En del av syftet är också att undersöka vilka metoder/arbetssätt som används vid språkinlärning. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer läroplanen i moderna språk ifrån tidigare läroplaner är betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi språklärare ska lära eleverna att kommunicera ännu bättre så att de kan göra sig förstådda internationellt.

The aim of this masters thesis is to examine the synthesis and the structure of the main class for linguistics F in the Swedish classification system SAB. We want to find out whether F has developed towards a more faceted structure or not. Our theoretical perspective is based on fundamental principles for modern classification. To carry out our investigation the first, the fourth and the seventh edition of SAB is analysed and compared. The results of our study show that the main class F has become more faceted and therefore the possibilities to use synthesis have increased.

SammanfattningHur bra är vår perception av känslor i tal och vad är det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma närmare svaren på dessa frågor. 16 personer med svenska och 16 med isländska som modersmål deltog i ett perceptionstest där de fick lyssna på 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt påverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var på en sju-punktskala.

Syftet med uppsatsen är att granska framställningen av satslära i fem läroböcker som i dag används i grundskolans senare årskurser. Två av dessa är renodlade grammatikböcker medan tre är icke renodlade grammatikböcker.Min metod är undersökande/klassificerande, och jag jämför mitt resultat med två tidigare studier av grammatikavsnittet i läroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig från de icke renodlade genom att upprepade gånger ha en ansats i beskrivningssättet som samspelar med "normen", dvs. den språkvetenskapliga beskrivning av det svenska språket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framställningar av satslära som står närmast normen är också vid en del tillfällen inkorrekta och vid flera tillfällen motsägelsefulla.