Corporate Social Responsibility (CSR) Àr det arbete som företag Ätar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhÀlle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan pÄ omgivningen. I smÄ och medelstora företag (vidare kallat SMEs) Àr CSR-arbetet inte lika vÀl utforskat. Syftet med detta arbete Àr att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus pÄ enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna vÀlgörenhet, samhÀllet, miljön samt leverantörer.

I takt med globalisering och samhĂ€llstrender har det blivit allt viktigare för företagen att ta ett bredare ansvar för sitt agerande. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar ekonomiskt, legalt, etiskt samt filantropiskt ansvar och innebĂ€r för företagen ett arbete som bygger pĂ„ lagar, egna initiativ och intressenters förvĂ€ntningar. Att vara bra pĂ„ nĂ„got Ă€r ocksĂ„ att vara bra pĂ„ att förmedla det, att kunna kommunicera sitt CSR-arbete. Ämnen som transparens, strategi och förmĂ„ga att skicka rĂ€tt information genom rĂ€tt medium till rĂ€tt mottagare Ă€r vitala. Rapportens avsikt Ă€r att beskriva och skapa förstĂ„else för hur ett detaljhandelsföretag kommunicerar sitt CSR-arbete pĂ„ ett fördelaktigt sĂ€tt.

The term CSR (Corporate Social Responsibility) is frequently discussed today. Many large companies work actively with CSR related questions. However, few empirical studies exist on what this work entails and why it is undertaken. Instead, most of the academic research focuses on what the term itself should mean. To bridge this gap this study centers on the employees? perceptions of CSR.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Enligt det agentteoretiska synsÀttet kan osÀkerhet kring företagsledarens beteende avhjÀlpas genom att förutsÀtta ett opportunistiskt beteende frÄn denne och sedan utforma styrmekanismer som begrÀnsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra vÀrderingar Àn de som format de svenska institutionerna. DÀrmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersÀttningar i Sverige.Syftet med denna uppsats Àr att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgÄ frÄn en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppstÀllda kriterierna att uppgÄ till 211 företag. Respektive bolags Ärsredovisningar studerades dÀrefter med hjÀlp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhÀmtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bÀttre lÀmpade. Resultaten indikerar pÄ att det Àr institutionell teori i form av hÀrmande isomorfism och symbolisk kompensation som Àr mer tillÀmplig för att förklara rörliga ersÀttningar i det svenska corporate governance-systemet.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det Àr upp till varje individ och företag att sjÀlva vÀlja definition och ansvarsomrÄde. Allt flera företag vÀljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter Àven kallade hÄllbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar pÄ en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad Àn etiska företag. Syftet med denna studie Àr observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar pÄ en oetisk bransch.

Kevin Roberts has extended the comprehension of strong consumer brands to a higher level where loyalty beyond reason is established. He calls this new status Lovemarks. As the concept of Lovemark has only been applied in B2C markets, this thesis is directed to find out the applicability of Lovemarks in B2B context. In order to fulfill the research purpose, three main questions are answered based on a cross-sectional research approach: What role do intangible factors play in B2B branding? Is the idea of B2C Lovemarks transferable to B2B context? How should a B2B Lovemark be characterized? The results of the qualitative interviews indicate insights of high investment and involvement, integrated brand communication, balance between function versus emotion, brand?s trustworthy personality, customer partnership, and finally, the potential establishment of B2B Lovemarks.

Bakgrund: Numera engagerar sig allt fler företag i sociala och miljömÀssiga frÄgor dÄ det förekommer ett krav frÄn intressenter om att företag ska ta sÄdant ansvar. Fler företag involverar verksamheten i aktiviteter som berör Corporate social responsibility (CSR), för att tillfredsstÀlla externa intressenter och uppnÄ en fördelaktigare position hos verksamhetens intressentgrupper.Problemdiskussion: Det förekommer en uppfattning om att företag enbart involverar verksamheten i frÄgor kring CSR i syfte att endast frÀmja den egna verksamheten. Forskare menar att CSR aktiviteter inom ett företag kan ha en god inverkan pÄ varumÀrket medan en del anser att effekten av dessa inte Àr uppenbara och tydliga.FrÄgestÀllning: Hur inkorporerat Àr CSR i Coops affÀrsidé och hur implementeras dessa hÄllbarhetsstrategier pÄ butiksnivÄ?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur ett företag i Sverige arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare Àr syftet att undersöka hur företagets strategier inom CSR stÀrkt varumÀrket samt hur har resultatet av deras hÄllbarhetsstrategier gjort detta.Metod: Denna uppsats har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats för att undersöka företaget Coop, dÀr tillvÀgagÄngssÀttet delvis varit intervjuer med konsumenter och butikschefer samt företagets hÄllbarhetschef.

We would like to gain a more in depth knowledge of whether the modern orientations both within corporate governance and control philosophy lay the foundation for enterprises? more sustainable success. These both modern orientations are increasingly focusing on the importance of enterprises? setting of goals and visions on the basis of stake holders? interests and the employees? more active engagement in and motivation for the goal achievement. Despite these common inherent characteristics, it is not evident from current scientific debate how such integration actually emerges in the control philosophies of the enterprises.

It is important that organizations today focus on continuous improvements in order to face the growing competition in the world. A company needs a corporate culture that supports and encourages the employees to be creative and innovative in their work. This is necessary for the company if they are striving towards continuous learning and development within their organization.The main purpose of this paper is to investigate how the culture differences between Sweden and China affect Sandvik AB. We will also study how the company manages continuous improvements and what consequences culture differences have on their work.Our paper is a single case study at Sandvik AB in Sweden and China. We have visited Sandvik in Sandviken to conduct a series of interviews with employees of different position within the company and with dissimilar work tasks.

This study was performed to investigate how the Japanese sect Aum Shinrikyo was legitimating its violence and killing acts. By analyzing the leader and members of the sect, and applying this information on two theoretical models, this paper tries to give an explanation of both single acts of violence and killing, and two terrorattacks.The result shows that Aum Shinrikyo was able to legitimate violence and killing acts through its ideology. In their opinion, cosmos was a place with several levels and everyone wanted to get as high as possible. Those who were killed by the sect would never be able to get to a higher level by living, since they would do too many bad actions. The murderers also got better karma since they helped the person to a better place.The legitimating of violence and killing acts in Aum Shinrikyo can be explained as a duty that is holy, which agrees with the theorists about religious terrorism..

Problem: In society of today corporate competence is an important factor for survivor and development. IT is developing rapidly and can not be ignored by companies. Then need for people with IT-competence is conquent increasing. A survey of corporate IT-competence is therefore of interest for companies as well as for local authorities. To determine the IT competence within an organisation, this competence has to be measurable.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer pÄ ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler lÀnder vÀljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance frÄn andra lÀnder, oftast frÄn de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestÀmmelse eller förordning. DÄ det har pÄvisats tydliga skillnader mellan olika lÀnders corporate governance system, kan det ifrÄgasÀttas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad som hÀnder meden regulativ reform dÄ den införs i en ny kultur och affÀrskontext. Som exempel pÄ en regulativ reform har vi i vÄrt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hÀnda med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affÀrskontext, har vi valt att titta nÀrmare pÄ implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer frÄn en annan kultur och affÀrskontext kommer att omtolkas dÄ den överförs till en ny kontext.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

We would like to gain a more in depth knowledge of whether the modern orientations both within corporate governance and control philosophy lay the foundation for enterprises? more sustainable success. These both modern orientations are increasingly focusing on the importance of enterprises? setting of goals and visions on the basis of stake holders? interests and the employees? more active engagement in and motivation for the goal achievement. Despite these common inherent characteristics, it is not evident from current scientific debate how such integration actually emerges in the control philosophies of the enterprises.