Marknaden ställer idag högre krav på vad företagen redovisar och intressenterna är inte längre bara uppmärksamma på hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i många fall inbringa konkurrensfördelar om företagen väljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan även beträffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vår studie valt att granska med hjälp av en innehållsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte är att på ett komparativt sätt och genom en innehållsanalys ämna svara på vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hållbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader.

Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Thesis purpose: This thesis will through a case study of a recently rebranded bank ?Jyske Bank?, seek to research deeper within the field of service sector rebranding. The internal communication used in connection to the rebranding, will be analyzed in order to investigate what initiatives Jyske Bank?s organizational leaders launched to implement the rebranding and furthermore whether the initiatives have worked. The research questions are: - What are the critical initiatives behind the re-branding process, and have these initiatives been successful?- Furthermore, to determine the success: To what extend does the intended image, created by the organizational leaders of Jyske bank, in relation to the rebranding, correlate with the identity held by the organizational members? Methodology: This thesis employs a mix of quantitative questionnaires and qualitative semi structured interviews.Theoretical perspectives: Corporate rebranding framework (Daly & Moloney, 2004) and a conceptualization of the employee branding process (Miles & Mangold, 2005)Empirical data: The empirical data was collected from in depth interviews with management and questionnaires from employees.

The market of today consist of products/services who resemble each other, the differences are small. Their for it?s necessary for the companies to provide added values to the product so it will stand out from the rest of the products and lead to purchase. A well used strategy in the fashion industry is marketing with celebrities, this is considered successful because it brings attention and strengthening to the brand. Because of this, the strategy also branch out to other industries, but the question is if it?s as successful there? There?s also a serious down-side with the strategy and that is that there?s a great risk with using celebrities.

Authors: Kosovare Islami and Selma SumicDate: 2014-06-02Title: How social is the social economy? ? social businesses and their regional innovation system.Level: Bachelor thesis in Business AdministrationSupervisor: Bengt JohannissonExaminer: Frederic BillKey words: Social entrepreneurship, regional innovation system, business - to - businessThe purpose of this paper is to create a model of regional cooperation network for social enterprises as the base of an innovation. This model will be created through the empirical basis. The model proceeds from the three pillars that have been developed and include social entrepreneurship, business - to - business and regional innovation.Entrepreneurship has multiple definitions which treats such as innovative thinking, targeted and creative individuals. Social enterprise has attracted more widespread interest, while it is considered one potential solution for the development of a sustainable society.

Purpose: Our purpose is to achieve a higher understanding of which factors University of Uppsala is using to attract and keep their existing workers.Theory: We have worked with Barrow & Mosley's the employer brand mix, this modelexplains 12 important factors that exists within the employer branding process. External reputation, internal communication, the board, values and corporate social responsibility, internalmeasuring systems, service support, work environment, rewards and acknowledgements, learningand development, performance estimation, team management and recruitment and introduction.Method: To achieve an understanding of our subject we have chosen to work with a qualitativemethod. This type of method is more considerate of the interviewed person?s way of seeingthings and also accounts for how the person answers. To answer our problem statement we haveconducted a case study on University of Uppsala where we used semi structured interviewsbecause we wanted to limit the risk of leading questions.Empirical findings: University of Uppsala were used as material for our empirical discussionContext: The main reasons that workers is attracted to and are staying at the university dependson the external status they achieve when working there, this combined with that the workers getsto be a part of the university's brand.

Syfte & forskningsfråga: Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse för den roll Corporate Social Responsibility (CSR) har i sporthandeln genom att undersöka och analysera den vikt företag inom sporthandeln lägger vid CSR. Vidare är syftet att undersöka konsumenters syn på CSR inom sporthandeln och de faktorer som påverkar konsumenters köpbeteenden, samt näringslivsorganisationers analys av CSR:s nuvarande och framtida roll. Forskningsfrågan i vår studie är: Hur kan företag inom sporthandeln använda CSR i sin marknadsföring på ett konkurrenskraftigt sätt? Metod: Då vi ämnar få en djupare förståelse för CSR:s roll inom sporthandeln valde vi att utföra en explorativ kvalitativ studie och har därmed valt en induktiv ansats. Insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer med representanter för Intersport och Team Sportia samt för CSR of Sweden och Svensk Handel.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intern kommunikation används som strategiskt verktyg i norska IKEAs Corporate Social Responsibility arbete.Metod: I studien har kvalitativ metod tillämpats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer. Dels med personal som ansvarar för kommunikationen av CSR och dels med personal som har andra arbetsuppgifter, exempelvis försäljning och kassaarbete. Materialet har kompletterats med observationer på varuhuset och och studium av styrdokument.Slutsatser: Personalen är överlag positiv till IKEAs CSR-arbete men har olika attityder till CSR, alla håller inte med de ansvariga för CSR om att både samhället och IKEA tjänar på att IKEA tar ansvar. Den viktigaste informationskanalen för internkommunikation av CSR tycks vara event marketing och kampanjer.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet.

ABB is one of the world?s leading engineering companies in power and automation technologiesand their solutions improve performance while lowering environmental impacts for energycompanies and industries. ABB FACTS designs equipment and plants for series and phasecompensation.This thesis has been performed at ABB FACTS on the Mechanical Design (DM) department inVästerås, Sweden. The purpose of the thesis was to develop and design calculations andsimulation tools for ABB FACTS?s standard series capacitor platforms.

Det finns mycket forskning om hur design bygger starka varumärken, men den är inte branschspecifik.  Modebranschen är en komplex företagsmiljö med ständigt förändrade marknadsvillkor. Detta kräver att modeföretag arbetar med effektiva strategier för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna, där varumärket ses som ett verktyg.Avsikten med denna uppsats är att studera tre modeföretags designprocess och hur man, med hjälp av design som verktyg, kan förmedla sin varumärkesidentitet till konsumenterna i form av en varumärkesupplevelse.Denna studie är av kvalitativ karaktär och består av tre individuella intervjuer med centrala personer från valda företag (Mayla, Minna Palmqvist och Whyred), samt individuella intervjuer och gruppintervjuer med konsumenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av en modifierad modell av The Corporate Branding Model och The Brand Design Management Model. Med hjälp av modellen identifierades modeföretagens varumärkesidentitet och deras designprocess kartlades.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning.Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon.Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag.Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter.