Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades.

AbstractObjective: The aim of this study was to investigate the statistical properties of a self-assessment instrument for depression, Känsloläge, with regard to validity, reliability and factor structure. Method: The data collection method used for the study was mail questionnaires. The sample consisted of patients who had received treatment for heart failure, arrhythmic disorders or Coronary heart disease at a hospital in Uppsala, Sweden. The study population consisted of 53 patients. The self assessment form?s validity was analyzed by measuring the criterion validity.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people?s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences.Method: A sample of 362 patients with unstable Coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months.

The prehospital management of patients with acute myocardial infarction (AMI)now includes 12-lead electrocardiogram transmission directly from the ambulance to hospital.If the ECG shows ST-elevated myocardial infarction the patient should be transported directlyto a hospital with capability for percutaneous Coronary intervention (PCI).                                               Aim: The aim of this study was to describe how ambulance nurses experienced the prehospital management of patients with AMI who are transported by ambulance directly to hospital for PCI.                                                Method: Semi structured interviews were conducted with eight ambulance nurses. Data were analysed using qualitative content analysis. The categories that emerged were: Use ofcompetence, Responsibility and Insufficiency. Result: The result showed that the ambulance nurses felt secure when they cared for patients transported directly to PCI. The nurses assessed the patient and decided how he or she should be cared for.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Trots att lika många kvinnor som män insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vårdförlopp hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Utifrån en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

Begreppet akut coronart syndrom (ACS) används för tillstånd som orsakar syrebrist i hjärtmuskeln genom förträngning av kranskärlen. I Sverige sker ca 42 % av alla dödsfall hos både kvinnor och män till följd av hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorer utgörs av kön, ålder och ärftlighet samt relateras till livsstils faktorer såsom rökning, förhöjda blodfetter, hypertoni, diabetes, stress och låg fysisk aktivitet. För personen som insjuknar i en hjärtinfarkt kan upplevelsen innebära en kris och sjuksköterskan har en central roll som rådgivare och vägledare för patienter under deras sjukhusvistelse och i eftervården. Syfte med denna litteratursammanställning var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som kan stödja patienter med ACS. Studien utgörs av en systematisk litteraturssammanställning och resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser två teman som betydelsefulla omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan stödja patienter med vid ACS. Dessa teman presenteras som information/utbildning och skapande av relationen mellan sjuksköterska och patient.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people?s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences.Method: A sample of 362 patients with unstable Coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people?s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences.Method: A sample of 362 patients with unstable Coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months.

Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen.

BackgroundNumber of patients treated with medicine that has an anticoagulation character is constantly increasing. Chronic atrial fibrillation is the most common diagnosis being treated, but other diagnoses such as venous thrombosis), pulmonary embolism, stroke, Coronary stent thrombosis and arterial thrombosis treated. There are a variety of anticoagulant drugs. In Sweden Warfarin is used as standard medicine for oral anticoagulation therapy.PurposeThe purpose of this study is to examine and reflect nurses' experiences of working on anticoagulation clinic, and if he / she claims to have access to the necessary skills and resources to carry out a safe care.DesignThe study has a qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed with an inductive approach. The interviews included six respondents.FindingsThe results showed that nurses who worked at anticoagulation Clinics had no specific training to operate these clinics.

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet ?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)). Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och varaktighet efter denna typ av operation. Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär användes en kvantitativ design. Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15), inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).

IntroduktionHjärtrehabilitering syftar till att stärka patienter fysiskt och psykiskt efter genom-gången hjärtinfarkt och/eller PCI samt CABG. Den syftar också till att få patienten att återgå till ett så normalt socialt liv som möjligt. Syfte Att undersöka upplevelsen av att delta i hjärtrehabiliteringsprogram och dess påver-kan på välbefinnandet hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod Resultat baseras på vetenskapliga artiklar sökta genom databaserna PubMed och CI-NAHL. Analys skedde via induktiv metod med utgångspunkt från studiens syfte.

Följande examensarbete är en litteraturöversikt med syfte att beskriva potentiella strålrisker och metoder för stråldosreducering för patienter och personal i samband med koronarangiografi. I takt med pågående forskning sker en utveckling mot allt mer avancerade undersökningar och behandlingsformer vars utförande i flera fall inkluderar röntgengenomlysning. Exempelvis frambringar koronarangiografi (kranskärlsröntgen) möjligheten att kartlägga förträngningar inuti patientens blodkärl och fortsatt behandling med ballongvidgning, PCI (Percutaneous Coronary Intervention), kan förhindra en potentiell hjärtinfarkt. Tidsmässigt långa procedurer med begränsad användning av adekvat strålskydd kan dock medföra risker såsom hudskador och linsgrumling (katarakt) samt sena effekter avseende genetiska skador och cancer. Kunskap och medvetenhet utgör därmed nödvändiga faktorer för tillämpning av förebyggande åtgärder.