Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lämpliga Copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade Copingstrategier för att hantera sin vardag.

Att vara förälder till ett barn med cancer innebär sårbarhet, det är en traumatisk situation och en påfrestande tid. De förlorar oftast kontrollen över sin livssituation. För att kunna anpassa sig och hantera situationen använder de sig av olika Copingstrategier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka förhållandet mellan coping och anpassning hos föräldrar till cancerdrabbade barn och beskriva Copingstrategier som var relaterade till bättre och sämre anpassning. Metodbeskrivning: Litteratursammanställning av kvantitativa empiriska studier publicerade efter år 1997.

Självmedkänsla ett relativt nytt begrepp och anses vara en viktig faktor för psykisk hälsa ochför ett hälsosamt beteende och kan tänkas utgöra ett skydd mot empatitrötthet och utbrändhet.Människor i vård- och omsorgsyrken anses utsatta och man talar mycket om vikten att vårdasig själv. Självmedkänsla är en förmåga man kan ?öva upp? vilket gör det ytterligare intressant.Syftet med denna studie var att undersöka självmedkänsla hos vårdpersonal inom psykiatrisköppenvård och att få mer kunskap om hur behandlare hanterar misslyckanden ochsvårigheter. Studien har haft både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkät (42 svarande)baserad på en översättning av Self-compassion Scale, som mäter självmedkänsla ochtre intervjuer har bearbetats.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: Stroke är ett tillstånd som innebär att det uppstått minskad eller upphörd blodtillförsel till hjärnan. Cirka 100 000 personer i Sverige lever med något slags resttillstånd som följd efter en stroke. För människor upplevs hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom i och genom livsvärlden.Syfte: Att  beskriva strokedrabbades erfarenheter av det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys som resulterade i fem kategorier.Resultat: De fem kategorierna är, det dagliga livet, sociala relationer, emotionella reaktioner, Copingstrategier samt  nya livsperspektiv. Resultatet visade att många strokedrabbade kunde uppleva sig begränsade över att inte längre kunna utföra sina dagliga aktiviteter som tidigare.

Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva vilka stressorer vårdpersonalen upplever i arbetet med äldre på ett äldreboende, personalens upplevelse av stressorerna samt vilka Copingstrategier de använder sig av i dessa situationer. Studien hade en deskriptiv design. Data samlades in med instrument Daily Assesment of Coping (DCA). Resultatet visade att vårdpersonalen (n 33) upplevde stress vid 86 av totalt 155 möjliga arbetstillfällen. Stressorerna utmynnade i två huvudkategorier; patientrelaterade och personalrelaterade stressorer.

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarnamåste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för detdrabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka bådebarnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrarsCopingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 ? 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre.

SammanfattningSyfte: Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka Copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande..

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av Copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom och ett kroniskt tillstånd som orsakar smärta, ömhet och stelhet i rörelseorganen. Fibromyalgi karaktäriseras också av sömnstörningar, fatigue, ångest, depression och problem med tarmfunktionerna. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi och vilka Copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Kvinnor med fibromyalgi upplevde en oförutsägbar fluktuerande och utbredd smärta, en ständigt närvarande fatigue, stelhet samt kognitiva svårigheter.

BakgrundMultipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck.SyfteSyftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga livMetodMetoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor.ResultatResultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av meningsfullhet.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till arbetsrelaterade stressupplevelser och hur dessa kan hanteras hos sjuksköterskor inom slutenvård.En beskrivande litteraturstudie valdes för att genomföra studien. Femton vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och sammanställdes.Huvudresultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplevde stress i sitt arbete och dessa upplevelser berodde på följande faktorer: otillräcklig utbildningsnivå, arbetsbelastning och tidspress, brist på resurser, fysisk belastning, tidsbrist, skiftarbete, ledning och utbrändhet.  Upplevelser av att arbeta skift ledde till stress med känslomässig utmattning och påverkade negativt sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetsrelaterade stress beror på avsaknad av stöd från ledningen. Utbrändhetsymtom, enligt sjuksköterskor, yttrade sig i lågt arbetsengagemang, negativa känslor och missnöje. Huvudresultatet visade även att i hanteringen av arbetsrelaterad stress använde sig sjuksköterskor av följande Copingstrategier: avståndstagande, självkontroll, problemlösning, positiv omvärdering samt diskussion med kollegor.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket?Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats.