Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

 Bakgrund: Personer som har ett riskbruk av alkohol har en måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vid riskbruk ökar risken för att utveckla alkoholmissbruk. Alcohol Use Disorders Identification Test [AUDIT] är ett frågeformulär för att screena överdrivet alkoholdrickande. Socialstyrelsen rekommenderar rådgivning vid skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. kort rådgivning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rådgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol.Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet.

The objective of this study was investigating social worker?s perspective of how alcohol consumption can affect, and what elements in the social environment that may be of significance for, alcohol consumption and development of identity. The questions at issue were: Do social workers experience any positive effects from alcohol consumption in 16-17 year-old girls with problematic alcohol consumption and what influence do the effects have on self esteem, self image and development of identity? What do social workers experience are the negative effects from alcohol consumption on self esteem, self image and development of identity? How important do social workers find the social environment and how do they believe the social environment affect the alcohol consumption and development of identity? This was investigated with a qualitative approach from a social worker?s perspective, hence social workers were interviewed. The study?s theoretical basis was Symbolic Interactionism and Erikson?s theory of Psychosocial Development.

Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni.

Tidskriften Gourmet ställdes inför Marknadsdomstolen sedan de publicerat alkoholreklam som inte överensstämde med den aktuella lagen. Detta var år 1997 och år 2003 kom domen. Domen innebar att det blev tillåtet att publicera alkoholreklam i större utsträckning än vad som tidigare varit tillåtet. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida lagändringen i Alkohollagen påverkat alkoholkonsumtionen och våldsbrotten och om detta i sin tur påverkar polisens arbete. Information i detta ämne har inhämtats genom att studerat lagtext, domslut, Statens Offentliga Utredningar (SOU) samt övrig litteratur på området.

Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den.

Bakgrund: Denna uppsats är en hälsoekonomisk utvärdering och utförs på uppdrag av Landstinget Kronoberg som överväger att införa ny metod för att förebygga ohälsosam alkoholkonsumtion. Denna metod innebär att patienter får alkoholrådgivande samtal när de besöker primärvården, vilket påvisats resultera i positiva hälsoeffekter. För att möjliggöra ett sådant införande behöver Landstinget Kronoberg ett hälsoekonomiskt beslutsunderlag.Syfte: Studien syftar till att utveckla en kalkylmodell för att mäta hälsoekonomiska effekter i sjukvården när alkoholkonsumtionen minskar till följd av korta alkoholrådgivande samtal i primärvården. Vidare syftar studien till att utreda om Landstinget Kronoberg behöver ytterligare finansiering för att införa dessa alkoholrådgivande samtal.Metod: För att uppfylla studiens syfte har den hälsoekonomiska analysmodellen kostnadsintäktsanalysen använts. Den empiriska datan har hämtats ifrån dokument i form av register och databaser, detta har kompletterats med intervjuer av personer i Landstinget Kronoberg.Slutsats: Resultatet av denna uppsats hälsoekonomiska kalkyl visar att ett införande av alkoholrådgivande samtal i primärvården inte är lönsamt ur ett organisatoriskt sjukvårdsperspektiv.

Författare: Isabelle Jönsson, Vlad TanaseTitel: Festmetoden - Att formulera budskap kring alkohol.Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsat'sHandledare: Ingrid HöjerbackExaminator: Helena SandbergÅr: VT 2007Sammanfattning:Problem och syfte: I dagen's samhälle har hälsokommunikation kommit att bli ett stort ämne där man försöker få människor att ändra sina levnadsvanor inom olika områden så som bra kosthållning, träning och hälsa, rökning samt alkohol och droger. Vad gällande alkohol talar man om att dricka på ett "måttligt sätt" som kan innebära mycket olika saker för olika individer. Att förändra beteenden är alltid en komplicerad proces's, inte minst då det gäller hälsobeteende. Alkoholkommittén's kampanj Festmetoden lanserade's 2005 och har verkat som en beteendeförändringskampanj kring alkoholvanor för målgruppen unga vuxna mellan 18-25 år. Festmetoden är en ytterst intressant kampanj då det är en mycket omfattande och ambitiö's informationsinsat's gällande del's mål och budskap men även medieval.

BAKGRUND: Alkoholkonsumtionen i Sverige har stigit sedan 1900-talet. En förhöjd alkoholkonsumtion kan leda till både fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskor möter dagligen patienter med alkoholmissbruk och denna patientkategori kan ha svårigheter att själva erkänna alkoholproblemen. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk. METOD: En litteraturöversikt, datamaterialet bestod av tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och fem kvantitativa.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Bakgrund: Sedan 1997 har man på Företagshälsovården Volvo i Skövde använt ?Hälsokurvan?. Det är en individuell hälsoprofil som man erbjudit alla 30-åringar eller alla personer efter två års anställning. Som grund för valet av ?Hälsokurvan? låg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som användes under 90-talet i Skaraborg.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.Frågeställningar:- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott.