Background: How do leaders act during organisational changes which involve downsizing? The leader often ends up in focus during these processes. These issues are by no means recently developed. Already the medieval author Machiavelli wrote about leaders? problems with leading changes.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

ABSTRACTThe purpose of this c-level essay shall try to illustrate how a good leader is formed. We have investigated what influences leadership style, personal characteristics or individual competence have when recruiting a new manager. This study has been carried out with comparative applications because we wanted to study the similarities and differences between the Unemployment Office, the Social Insurance Office and the Social Welfare Administration.We have used a qualitative method in interviews both with employers as well as the from the trade union representative?s perspective. Part of our results indicates that the trade union representatives and the employers are not always unanimous and do not request equivalent characteristics and knowledge at recruitment.

Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av olika copingstrategier hos kvinnor med depression. Copingstrategierna har belysts utifrån hur effektiva kvinnorna anser dem vara och vi har även granskat om och i så fall hur dessa copingstrategier är könsbundna. Vår empiri bestod av intervjuer med fem informanter som alla gått eller går i behandling. Våra teoretiska analysredskap har varit coping och genusteori. Resultatet av studien visar att informanterna använder sig av flera olika copingstrategier för att hantera sin depression och att dessa huvudsakligen kan delas upp i känslofokuserad och problemfokuserad coping.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys.

The aim of this essay was to examine children's experiences of having a pathological gambler as a parent, which consequences this led to socially, economically and emotionally, if those children got any help and in that case where and what kind of help.Central questions asked where:* In what way did the child experience consequences from the parent's gambling?* How did the child experience the gambling parent during the gambling period?* In what way did the gambling affect the relationship between the parent and the child?* How did the parent's gambling affect the child socially, emotionally and economically?* How did the child handle this?* What help did the child itself think it required?* Where did the child got help?This is a qualitative study of nine today adult persons that grown up with a pathological gambler as a parent. The method is qualitative semi structured interviews.The results of the study are that all of them experienced large consequences socially, emotionally and economically. The consequences varied depending on the total situation in the family. The result shows that all of them have got coping abilities and they have applied more to emotion-focused forms of coping than to problem-focused coping..

The purpose of the study was to examine if parents' way ofcommunicating with their children changed after participation in ComAlongcommunicationcourse, and if changes remained over time. The studyinvolved 39 parents of 25 children with communicative disabilities. 33 of theparents had participated in ComAlong, the other six had not participated, buthad a partner who had participated in the course. Video recorded parentchildinteraction was analyzed and coded with the instrumentKOMMUNIKATIV. Results showed that parents used a significantly moreresponsive communication style and used significantly more augmentativeand alternative communication after ComAlong.

The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses? emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky?s theory; a feeling of coherence, Lazarus? coping theory combined with Folkman?s revised coping theory.

För att nå ut till kunder och upprätthålla en god kundrelation är kund- och supporttjänster en viktig arbetskraft, vilken över telefon, representerar sina företag genom att hjälpa, sälja och erbjuda förbättringar till kunder. Denna kvalitativa studie är genomförd på ett internationellt företag i Sverige som har en stor avdelning för kundtjänst och support. Bland de ungefär 20 000 samtal i månaden som kommer in till supportavdelningen finns flertalet arga, missnöjda och frustrerade kunder. I studien undersöktes hur supporttekniker hanterar aggressiva kunder och hur de reglerar sina emotioner inför kunden så att uppträdanderegler följs och samtalen inte förvärras samt identifierades de vanligaste copingstrategierna. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med elva män och nio kvinnor.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; upplevelser av att ändra livsstil, coping - ett sätt att hantera sin diabetes, upplevelser av en förändrad självkänsla, upplevelser av vårdpersonalens bemötande och framtidssyn. Resultat som framkom i studien var svårigheter med att ändra livsstil beträffande kostvanor, hantering av medicinering och fysisk aktivitet.

  Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter.