Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jämförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har främst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

Choosing the right user experience evaluation method can be difficult, choosing the right one for mobile user experience can be even more so. One major cause is that mobile usage is context dependent. Another contributing factor is that there is not one widely adopted theory or framework for user experience due to its complexity.The purpose of this study was to evaluate an existing method artifact in its feasibility for evaluating mobile applications. The chosen method, AttrakDiff2 is a self-reporting semantic differential questionnaire to evaluate the user experience of an interactive product, based on its hedonic and pragmatic qualities.A study was conducted where the participants assessed one mobile and one web application, which were later rated with AttrakDiff2. The completion of the questionnaire was conducted as a think-aloud session subsequently followed by an interview.The results suggest that the participants experience was affected more by the evaluated application style than the different platforms.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter.Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori..

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.

Syftet med denna studie är utredande och avser att utifrån Shane & Venkataramans teori om idéers uppkomst, MIRPs teori om innovationsprocesser och Sarasvathys teori om causation och effectuation explorativt beskriva och deduktivt tolka innovationsprocesser i Sverige. Problemformuleringen lyder: Hur uppkommer och utvecklas idéer till innovationer i Sverige?Empirin baseras på fyra intervjuer med representanter för fyra olika objekt vilka alla genomgått en innovationsprocess. I resultatdelen beskrivs dessa processer för att sedan analyseras utifrån de tre valda teorierna.Slutsatserna i studien är att innovationsprocesser i Sverige, med varierande avvikelser, uppkommer och utvecklas i enlighet med de tre bakomliggande teorierna..

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjänstgöringsperioden. Vi använde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-året är en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

Mau Mau var en illegal upprorsmakande organisation i Kenya, sprungen ur det Afrika främjande partiet Kenya African Union under mitten av 1900-talet då Kenya var en brittisk koloni. Mau Maus anhängare kom från den etniskt kenyanska folkgruppen kikuyu som medelst våld ville uppnå målet att skapa ett kikuyukontrollerat Kenya fritt från vita européer. Britternas svar på Mau Mau blev upprorsbekämpning vilken av britterna anses lyckad och präglades av deportering av civila. Undersökningen besvarar frågan huruvida Galulas teori om upprorsbekämpning hade varit tillämpbar på konflikten i Kenya genom en fallstudie på britternas agerande utifrån Galulas teori. För att identifiera likheter och skillnader mellan empiri och teori används textanalys samt Gordon McCormicks Magiska Diamant som ett analys- och operationaliseringsverktyg.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frågat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 år.