Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet.Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet.En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna..

Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap.

The main issue of this master is to investigate what influence the phenomenon of postmodernity has on the Swedish public library. Is it possible to talk about the Swedish public library as postmodern, and if so, is it expressed by a postmodern discourse? The concept of postmodernity is defined as an open and inclusive value system where all kind of opinions and preferences take place. According to a postmodern point of view there is no such thing as an objective or general truth. A postmodern ideology does not talk about reality but about realities.

This essay examines what some of the Swedish authorities? argument are for vegetation, what their grounds are for the arguments and why vegetation is important for the human health and experience. I have examined publications and reports from 6 different authorities on state- , regional and communal level. The authorities which publications I have studied are Boverket, Naturvårdsverket, Folkhälsoinstitutet, Miljödepartementet, Länsstyrelsen Skåne och Malmö Kommun. The publications has been analyzed by different themes; Children and young peoples influence of vegetation, Elderly and sick?s influence of vegetation, Human health, wellbeing and experience of vegetation, Vegetation at work, The influence of vegetation on stress and The effect of vegetation in the city.

Denna uppsats behandlar hur multimedia för lärande designas och används på allmänna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga designers förhållningssätt till designprocessen samt till aspekter som lärande, upplevelse och multimedia när en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmänna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och två utställningsdesigners. Dessa intervjuer vägledde sedan frågeställningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prägel.

The bachelor thesis examines conceptions behind the Swedish public librarian?s opinions of the public library as a meeting place. The study uses the critical discourse analysis, developed by Ernest Laclau and Chantal Mouffe, to analyze a focus group interview. The discourse analysis identifies four themes in the empirical material: the imagined arena of the meeting place, the behaviour in the meeting place, the meeting place?s librarian and the polemic against the meeting place.

This work is an experimental study where knock sensor placements are investigated using engine tests. The aim is to studythe quality of the signal from knock sensors and how the signal for engine control is affected at different sensor locations on Scanias, engine DC13. To find out at witch position on the engine youcan get a usable signal for engine control, the engine is running while the knock sensors with advanced measurement equipment is connected to the engine. Evaluation of signals from the knock sensors are made in the computer program Matlab. The program is producing a seriesof plots, from these plots it is visually possible to draw conclusions and find connections.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan åtnjutandet av mänskliga rättigheter, individens identitetsformande och grundläggande mänskliga behov utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar på sociologiska och psykologiska teorier. Detta vävs sedan samman med mänskliga rättigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmängiltighet.Det individuella identitetsskapandet får mindre utrymme i ett samhälle vars medborgares rättigheter är begränsade. Vidare präglas de mänskliga rättigheterna av västerländska och individualistiska ideal som framhäver individens autonomi. Detta sätts i motsats till de kollektivistiska värderingar som ofta präglar traditionella samhällen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris på både individuell och samhällelig nivå. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundläggande mänskligt behov och därmed mänsklig rättighet..

Texo Application has created robots that they call for satellites; with these you can feed in storage pallets into a satellite storage. Satellite storages consist of channels in height (e.g.3 to 8 pieces) and width (e.g.3 to 100 pieces). Channels can be different long (e.g. 5 to 200 pallets). At deposit of a storage pallet the truck insert the satellite in a channel and then the pallet, the pallet is driven into the channel until it reaches another pallet or the other end.

A study of how pseudoscience is used in modern science as a method for dividing people into groups depending on their extraction with focus on the book The Bell Curve written by Charles Murray and Richard J. Herrstein..

In this thesis, I discuss the impact Swedish national culture may have on Swedish diplomats. This is a qualitative study and I have used theories from studies of international negotiations to compare the oppositional results of those scientists with my interview material. With the help of my interview material from seven Swedish diplomats and five foreign diplomats I have compared their perceptions of Swedish culture, Swedish diplomats and their thoughts about the existence of an international diplomatic culture with well known sceientists of international negotiations. My main question is whether there is an international diplomatic subculture, without any national impact, or not. The mission is to base the thesis with earlier science and then compare and contrast with my interview material.

Uppsatsen redogör för svenska undantagsregler för småföretagare på anställningsskyddets område. Den utreder även under vilka omständigheter som undantagsregler kan behövas samt varför just småföretagare i så fall skall omfattas av dessa undantag. Syftet har varit att ta reda på ovanstående samt redogöra för den tidigare utformningen av 22 § 2 st lagen om anställningsskydd. Förslag på olika utformningar av undantagsregeln tas upp och de svenska förhållandena belyses genom internationella jämförelser och den historiska utvecklingen på arbetsrättens område i Sverige. Slutsatserna är att undantagsregler inom arbetsrätten generellt behövs i de fall där flexibiliteten på arbetsmarknaden inte är tillräckligt stor för att kunna tillgodose marknadens behov av arbetstillfällen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka valda delar av Allmänna bestämmelser, AB. AB är en avtalsbilaga till det centrala huvudavtalet mellan parterna inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. I uppsatsen undersöks AB:s regler om arbetsskyldighet, förflyttning och avstängningar. Resultatet visar att arbetsskyldigheten kan sägas vara mer begränsad inom den kommunala och landstingskommunala sektorn än på den privata arbetsmarknaden. I allmänhet anses arbetsskyldigheten omfatta hela kollektivavtalets tillämpningsområde i varje given bransch.

The public health care sector has come under increasing pressure to cut down costs, maximize productivity and satisfy patients' needs during the 1990s and onwards. As a way of "getting more for less" quality management has been introduced. Originating in the private manufacturing industry, quality management has a strong focus on productivity and efficiency, aspects which are measured in quantitative terms. However, there are strong concerns that quality management is a means of speeding up the marketization of public health care by introducing core values much different from the ethic and medical norms that traditionally underpin health care organizations.This essay focuses on how quality management has been introduced to, and transformed by, public health care. A theoretical framework based on new institutionalism is constructed, and translation theories are used as a way of illustrating how the medical institutional environment, in fact, changes the concept of quality management.

Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..