Background: Mergers have been increasing during the latter part of the 1990s. In the Nordic region many previously national companies have joined their forces to create a new Nordic company. This will lead to many challenges when the companies are integrated.Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the integration phase. Our goal is to study the integration of Cloetta Fazer and learn how the company can handle the two types of integration. Procedure: To be able to prove our assumptions, that were made on the basis of literature, we have collected empirical material by interviewing eight managers at Cloetta Fazer.

The number of LBOs in Sweden has increased during the last years and the current market trend is positive. MostLBOs involves private companies, but a few concerns public corporations on the national share market. In this thesis we will examine the conditions of a LBO of Cloetta Fazer AB. The purpose is to study existing conditions of Cloetta Fazer AB and to examine pros and cons with the deal. Based upon information presented in the frame of reference and in the empirical part, two cash flow valuations have been carried out.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

This master?s thesis was performed during the fall of 2006 at Cloetta Fazer AB in Ljungsbro. Cloetta Fazer is the market leader in Scandinavia of manufacturing confectionary and chocolates. The purpose of the project has been to identify causes that impact the quantity of waste in production as well as a cost/benefit analysis of the solutions that can reduce the problem of production waste.The work includes four production lines that are individually designed depending on what kind of product that are produced on the line. By using qualitative and quantitative methods such as focus groups, interviews and observations data has been collected.

This thesis examines the established theories on the phenomena of merger of equals. In contrast to an acquisition, a merger of equals is complex since the very nature of it entails that none of the involved parties are in control. Merger of equals are therefore viewed as one of the most difficult types of partnership and data show that over fourty percent of all mergers fail to achieve their targets. Still, research on the phenomena is limited. The main purpose of this thesis is to analyse the implicit factors to why a merger of equals fail.

Författarna till examensarbetet har intervjuat tre företag som tillsammans lämnade in över 15 000 förbättringsförslag år 2010. Avsikten med examensarbetet var att finna exempel på hur företag arbetar med Ständiga förbättringar i praktiken.Examensarbetet påbörjades med en litteraturstudie med Ständiga förbättringar som bas. Litteraturstudien fokuserade på implementering av Ständiga förbättringar, dess framgångsfaktorer och fallgropar. Efter detta genomfördes intervjuer på tre företag med en kvalitetsansvarig och en operatör i den mån det gick. Staffan Olsson, Operation Excellence Manager på Coca-Cola Enterprises Sverige AB, Håkan Lööw, Operations Manager, och Mulugeta Gerzgher, teamleader på sterilavdelningen på St.

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning påverkar varumärket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef på Leaf Sverige, en marknadschef på Kraft Foods samt med en ekonomilärare på Europaskolan i Strängnäs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumärke påverkas positivt av en linjeutvidgning när de kärnvärden varumärket står för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning är kannibalisering och urholkning av varumärket. Inga av företagen i studien har ett mätverktyg för att mäta kannibalisering.

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning påverkar varumärket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef på Leaf Sverige, en marknadschef på Kraft Foods samt med en ekonomilärare på Europaskolan i Strängnäs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumärke påverkas positivt av en linjeutvidgning när de kärnvärden varumärket står för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning är kannibalisering och urholkning av varumärket. Inga av företagen i studien har ett mätverktyg för att mäta kannibalisering.

Syfte-Öka kunskaperna om och belysa eventuella likheter och mönster i företagsledningens agerande vid förändring av organisationsstrukturen och det formella styrsystemet vid ett företagssamgående. Metod-Vi har valt att genomföra en explorativ undersökning och då använt oss av den induktiva metoden. Vi började således med att samla in så mycket information som möjligt för att kunna få en ökad förståelse inom ett specifikt område och valde att lägga utgångspunkten i empirin för att sedan i slutsatsen utforma hypoteser. Slutsats-Efter genomförd analys har vi genererat följande hypoteserH1.Vid samgåenden finns det en tendens till att kravet på den formella styrningen ökar, vilket innebär ett större ansvar för företagsledningen.H2.Vid samgåenden finns det en tendens till att företagsledningen relativt kort efter det faktiska samgåendet delegerar ut ansvaret för integrations-och förändringsarbetet i organisationen.H3.Vid samgåenden finns det en tendens till att företagsledningen beslutar om användandet av uppbyggnadsmetoden vid upprättandet av budget..

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning..

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden.Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ?följ eller förklara?. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet.

De senaste tio åren har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, några exempel är Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet är i huvudsak sportevenemang. Men hur förhåller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga är de för en arena? Arenan är ett av de få ställen i en stad, där en stor ansamling av innevånare kan träffas regelbundet. Många evenemang verkar helt eller delvis i det allmänna rummet, därför bör samhälleliga resultat och effekter ha en framträdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.