Problembeskrivning:Det inte är helt problemfritt att samarbeta ifrågasätter vi hur samarbeten ska kunna enas kring vad och hur de olika aktörerna vill att destinationens profil ska förmedlas, då aktörerna har olika utgångspunkter. Vi menar att aktörernas olika utgångspunkter kan göra det svårt att bli eniga i hur profilen ska förmedlas vilket kan bli problematiskt om arbetet med en profil ska lyckas.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation skapar förutsättningar för att arbeta med en profil.Frågeställningar:- Hur kan ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation karaktäriseras?- Vad gynnar ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom enturistorganisation?- På vilket sätt påverkas ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation av medlemmarnas olika bakgrunder?- Vad är viktigt i arbetet med en profil?Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en induktiv ansats. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en fallstudie. Vi valde LandskronaPlus som är ettmarknadsföringsorgan som arbetar med destinationsutveckling.

Det civila försvaret är idag i praktiken nedlagt. Livsmedelsberedskapen syftade till attlandet skulle kunna försörjas med livsmedel under lång tid, trots att gränserna är stängda och att flöden av importvaror störs av pågående kris eller krig. Sverige har sedan 1988 årsförsvarsbeslut stegvis avvecklat beredskapslagringen av livsmedel, då Sverige började sin anpassning till EG och EU. Den fria och öppna handeln av varor som EU erbjöd skulle stå för Sveriges livsmedelsförsörjning. Försörjningsberedskapen skulle bygga på den flexibilitet och robusthet som näringslivet kan uppnå i en säkerhetspolitiskt instabilsituation samt myndigheters och näringslivets gemensamma krafttag och krishanteringsförmåga.Syftet med denna studie är att använda Allison teori och förklaringsmodell om rationelltbeslutsfattande för att undersöka varför Sverige valt att avveckla sin beredskapslagring av livsmedel och således identifiera vilka faktorer som lett till att Sveriges krisberedskapavseende livsmedelsförsörjning ser ut som det gör idag.Slutsatser som dras i studien visar att Sverige av kostnadseffektiva skäl och avförändringarna i det säkerhetspolitiska läget valt att avveckla beredskapslagring av livsmedel.

Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer.

Civil olydnad är en kontroversiell strategi för politisk påverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jämförs sex fall i Sverige där miljöorganisationen Greenpeace har använt sig av civil olydnad för att förmå länsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i Västra Götaland, Snöberget i Norrbotten och Njakafjäll i Västerbotten har länsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nära samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen Bråtaskogen i Västra Götaland, Pakkojåkkå i Norrbotten och Arvliden i Västerbotten har däremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlägga om och hur länsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har påverkats av Greenpeace aktioner.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade världen med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad beträffar gemensam historia, etnisk sammansättning och förutsättningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig då att två väldigt lika länder som Ukraina och Vitryssland går olika öden till mötes? Ukraina är idag en nation som är på väg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre är en fulländad diktatur.Genom att studera ländernas språk och identitet, samt det civila samhällets utveckling, finner vi att båda dessa faktorer haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom båda dessa områden nått längre än i Vitryssland.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder.

Bakgrund och problem: Etnisk och kulturellt mångfald inom TMT har tack vare globaliseringen blivit ett alltmer förekommande fenomen inom företag. Tidigare studier om etnisk och kulturellt mångfald inom TMT:s inverkan på företagsutfall har för det mesta fokuserat på den privata sektorn samt finansiella utfall. Dessa studier har även ignorerat TMT-processer, vilket har lett till blandade resultat.Syfte: Att förklara hur etnisk mångfald i TMT påverkar icke-finansiella utfall i hybrida företag.Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, där data samlades in genom elektroniska enkäter. Urvalet bestod av 98 hybrida företag inom den offentliga sektorn i Sverige. Vi härledde tre hypoteser utifrån tidigare studier för att besvara studiens syfte.Slutsatser: Vi har funnit att etnisk mångfald inte har någon påverkan på varken beteendeintegration eller ambidextri inom hybrida bolag.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.