The process of economic globalization has in recent decades increased the power of multinational corporations. In recognition of their powerful position, corporations have begun to adopt Corporate Social Responsibility as a way of managing their social impact. Their interaction with the surrounding society reaches a peak when involved in large-scale projects, such as the Three Gorges Dam in China and the Narmada Valley Development Project in India. This essay analyses the concept of Corporate Social Responsibility in a comparative study between the two cases. By using current research, it focuses on the role of civil society for making Corporate Social Responsibility effective in developing countries.

The Swedish society and welfare model are under constant changes anddevelopment. One of the core areas in this welfare model is the social policy. By analysing the changing role of the organizations in the civil society on a local level with a theoretical typology changes in the roles can be noted. These changes can with a model for ideal types raice questions about bigger changes concerning issues of legitimacy and accountablility. I uses qualitative method including interviews with actors on the local level, earlier reseach in the field and public documents.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan gymnasieskola och hem. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt hur skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigtsom pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer. Över 70 procent av de 35 tillfrågade eleverna känner att föräldrarna är engagerade i deras skolgång, men att ansvaret ska ligga hos dem själva..

Samverkan är ett mångfacetterat begrepp och kan förstås och uppfattas på många olika sätt. Därigenom syftar vår studie till att undersöka på vilket sätt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt på vilket sätt kan förändring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer med två respondenter vid BUP och två respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer där samverkan kunde fungera bättre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begränsar inte deras möjlighet att samverkan.

Samtida humanitära kriser och väpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. När humanitära och militära aktörer samexisterar i områden med överlappande intressesfärer uppstår ett problem. De humanitära aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhållande till de militära aktörernas, vilket inverkar negativt på humanitär-militär samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhållsamheten från de humanitära aktörerna att samverka med militären till stor del grundas på hårda faktorer som bl.a. ängslan för den humanitära personalens säkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa på andra förklaringsmodeller till samarbetssvårigheterna.

Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

Utifrån svensk krisberedskap och synen på samverkan i lagstiftning och organisationer, framträder bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform där alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn på samverkan framstår som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken är svår att genomföra och kräver både engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrågasatts då det ofta tenderar att omfatta övningar där flera organisationer befinner sig på samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, på utbildningsnivå, mellan blåljusutbildningar studerats i syfte att titta på samverkansformerna mellan studenter och deras syn på samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en gränsöverskridande samverkansövning där studenterna efterfrågar och erbjuder hjälp utanför det egna kompetensområdet. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blåljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan mellan olika verksamheter kan organiseras.      I uppsatsens bakgrund framhålls varför samverkan blir vanligare samt vad det innebär för professionella som deltar i den. Samverkan blir vanligare genom att regeringen yrkar på samverkan i praktiken samt att det benämns i lagtext. Samverkan är en omfattande förändringsprocess mot något okänt vilket kan leda till en rädsla för samverkan hos professionella som ska praktisera den.      Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semi strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna.

This paper investigates whether there is a right not to suffer from poverty. The investigation is being conducted from the theoretical standpoint/view that only civil and political rights constitute justiciable rights and rights proper from a moral stance, whereas economic and social rights constitute mere political agendas or less.In the search of an answer to this question the content of economic and social rights, and thereafter civil and political rights will be outlined, followed by an inquiry of what should really be considered as rights. Finally, the arguments against economic and social rights as real rights is presented and scrutinized.This paper will conclude that the stated difference between the above-mentioned sets of rights is illusory and that the right not to suffer from poverty ought to have the same status as civil and political rights..

The purpose of this qualitative sociological law study is to examine the relationship between the social services and civil court to apprehend if knowledge about the child's best interest is transfered from social workers to the legal system. This have been done by investigating civil court cases concerning custody transition from biological parents to foster parents according to 6 chapter 8 paragraph in the law of parenting, built upon the legal principle of the best interests of the child. Eight cases has been examined by using a method of qualitative text analysis and categorised into five primary categories and three concepts linked to sections of the law. The material has been analysed through a sociological law perspective, social constructionist theory and attachment theory. The study shows that a variety of factors interacts when it comes to determining what?s in the best interest of the child .

Dichotomy in change ? a study of how the relationship in terms of power between politicians and civil servants in local government is affected by the transition to a system without branch committees.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och undersöka hur samverkan fungerar, vad det är och varför samverkan mellan pedagoger inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år utförs. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan. Utifrån litteraturstudien utformades en enkät som skickades ut till 64 pedagoger och 15 rektorer i Skellefteå kommun, av dessa utskick fick vi svar från 20 pedagoger och 5 rektorer. Undersökningens resultat visade att långt ifrån alla verksamheter använder sig av samverkan och att ännu fler inte utvärderar den. Vi fann dock att de som använder sig av samverkan ser en stor nytta i arbetet genom att det tillför nya kunskaper och tankar.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.