ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur föräldrar och förskollärare ser på utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förväntar sig föräldrar och förskollärare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som användes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare och fem föräldrar från samma kommun men från olika orter.I resultatet syns det att både föräldrar och förskollärare tycker att utvecklingssamtalen är viktiga men att syftet eller förväntningar på samtalet skiljer dem åt. Förskollärarna vill utgå från verksamheten där barnet är en del av den. Föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är istället att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

What can make us identify ourselves with places? Why do we feel stronger for certain environments? Is it possible to change the identity and how can we do it? What exactly is building identity on a site, what elements it is safest to hang on to when the wind of change is blowing? In this paper, I?m going to discuss the subject identity in different ways and from different angles. Important questions I have had, has been how to analyze a site and what is the importance of identity and the possibility of changing it?The first part of the paper aims to provide an introduction to the concept of identity. I'm giving a short explanation of what identity is and how places relate to identity.

Satsningar på kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vår uppsats är att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Således blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nätverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Infärgning är en form av ämnesintegrering och avser samverkan mellan kärnämnet och karaktärsämnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infärgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna såg lärarna att eleverna får en helhets syn och ökad motivation. De hinder lärarna upplever är tidsbrist och relevanta läromedel. Lärarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov.

The aim of this bachelor thesis is to through a theoretical analyze, investigate the conditions and the challenges for a consolidated democracy in Egypt from 1952 until after the revolution of 2011. The central question in this thesis is what opportunities and challenges are there for the democratic consolidation in Egypt, with respect to civic, political and economic conditions. How have the conditions developed between 1952 and 2011? How has the transition government/military government handled the central problems in the transitions phase after 2011? The theory used in this analysis is Linz and Stepans famous five arenas (the political society, the economic society, the civil society, the bureaucracy and the state of rule, whit focus on the three first). Through a qualitative case study we have analyzed the conditions in Egypt from 1952 to after the revolution 2011.The empirical material shows that the arenas in Egypt are both historically and current very weak, and they are not supporting democratic consolidation as they are challenged by several enormous problems.

The aim of this study was to investigate how school counselors experienced collaboration with social services and whether they felt they have the ability to improve upon this collaboration. The empirical data consists of qualitative interviews with eight school counselors from public schools, ages 13 to 15, in eight separate municipalities in the Stockholm area. The main results showed that the school counselors recognized the positive benefits from collaboration, but that they in practice experienced difficulties turning this into a high-quality collaboration. The school counselors experienced that due to uncertain expectations in the collaboration it led to unclear distribution of areas of responsibilities. The school counselors expressed small or no possibilities for them to improve upon collaboration but pointed out that higher commitment and a positive attitude are valuable attributes to improving collaboration.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesärskolans verksamhet när det gäller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lärare och rektorer inom skolformerna gymnasiesärskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. Utifrån dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som är ett perspektiv där samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna står i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstå hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lärare och rektorer och hur detta påverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hämtar sin inspiration från fenomenografin vars grund är att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt människors olika sätt att uppfatta sin omvärld. Datainsamlingen är gjord med hjälp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare verksamma inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i två kommuner i Sverige.

Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal på kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjänsten fungerar. Dessa organisationer är båda betydelsefulla aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor och därför är det viktigt att de kan mötas och ta tillvara på varandras kompetenser för att uppnå en så god samverkan som möjligt. Frågeställningarna som resultatet bygger på är Hur tycker personalen på kvinnojourerna att samarbetet med socialtjänsten fungerar? Finns det något som skulle behöva förändras för att förbättra arbetet och i sådana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjänst - finns det tydliga roller att förhålla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjälp till en utsatt kvinna? Informanterna i den här studien arbetar på sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på frågorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att få struktur på empirin.

Studien ?Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nätverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.