AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

White- and blue collar workers traditionally belong to different unions and, therefore, are covered by different collective agreements. Collective agreements for different employee categories create internal divisions, which mean that white collar workers are not obliged to do work that falls under a blue collar agreement and reversed. Historically the difference between white- and blue collar work has been fairly sharp and so has the difference between collective agreements. Due to the continuous development of technology white- and blue collar work within production has become less clear. This has resulted in an increasing amount of disagreements regarding what collective agreement should apply and whether the employee is obliged to perform different work tasks.

Deponering är en metod som sedan länge använts för att behandla avfall. Metoden är dock kopplad till en rad miljöpåverkande faktorer, varav produktion av lakvatten är en. I lakvattnet finns bland annat lösta näringsämnen och metaller och dessa kan ge negativ påverkan på ekosystem om de sprids i miljön.Det här examensarbetet syftar till att besvara frågan om metaller i lakvatten kan retarderas genom att lakvattnet från en specialcell infiltreras i en biocell. För att besvara frågeställningen har mätvärden för ett antal kemiska parametrar analyserats på en deponeringsanläggning som ligger i Malmö och bedrivs av SYSAV.Arbetet avser även svara på frågan hur hårt biocellen kan belastas i fråga om hydraulik. Därför simuleras de förväntade uppehållstiderna av vatten i biocellen vid olika infiltrations-hastighet och porositet.För att ge resultaten tyngd har en litteraturstudie avseende deponering, hydrologi och hydraulik, lakvatten och metallers mobilitet i mark och vatten gjorts.Resultatet från litteraturstudien visar bland annat att lakvatten produceras genom att nederbörd perkolerar genom avfallet.

AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar.

AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

How accessible is the city? Is there more factors than merely the strictly physical that affect how accessible the city is perceived? These questions are the starting point of this study. The greatest emphasis, in this study, is placed on the perceived parameters that affect us humans when we move in our cities. Experiences and internal images can change our behaviour and prevent free movement in the city. The result from this study shows that a city can not be seen as fully accessible unless both the physical and the perceived accessibility are fulfilled.

In 1993 Sweden introduced a new Forest policy, with a larger freedom of action for the forest owners, but in the same time the forest owners are expected to take greater consideration of the forests and the environment, that is required by the law. This is necessary to be able to obtain the goals of the new policy. Therefore the demand for competence and guidance is larger than before. At the same period of time organisations where slimmed and trimmed during a economic recession and the question is how this has affected the number of employees on different levels in the organisations, the competence of the employees and their internal education and if these changes affects the possibility of implementing the forest policy. This study contains three points in time where measures were made, 1990, 1995 and 2000.

Avtalsrätten innehåller en kärna av lagar, regler och principer av gammal hävd. Dessa rättsliga normer är produkten av traditionella avtalsformer. Många praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag står oreglerade i svensk rätt. Det är emellertid inte detsamma som att säga att svensk rätt inte har förmåga att hantera också sådana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrätten, genom lagstiftning, rättspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rätt flexibla redskap att tillämpa i olika typer av frågor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget beträffande de typer av immateriella uppdrag som närmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

Huvudsyftet med uppsatsen har genom utvärdering varit att undersöka om man för arméns del i Försvarsmaktens insatsorganisationplanerat för ett praktiskt genomförande av personal- och kompetensförsörjningen. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Hur ärförsvarsmaktens organisation uppbyggd idag kontra de huvuduppgifter som organisationen är ålagd att kunna lösa? Hur hanteraspersonal- och kompetensförsörjning i arméns del av insatsorganisationen idag? Vilka konsekvenser får dagens personal- ochkompetensförsörjning för grundorganisationen? Vilka förbättringar bör göras inom insatsorganisationen avseende personal- ochkompetensförsörjning och vilka resurser kräver detta?Den teoretiska ramen utgörs av Sandberg & Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito. Iuppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger dels på styrdokument från riksdagen, regeringen och försvarsmakten och dels på intervjuer av personersom är en del av implementeringen av den insatsorganisation som skall vara fullt användbar 2004-12-31. Varje intervju avslutas med attrespondenten får ta ställning till hur väl ett av intervjuaren formulerat påstående stämmer överens med respondentens uppfattning.Påståendet sammanfattar intervjuns huvudproblem dels med personalförsörjning och dels med kompetensförsörjning inom ramen förinsatsorganisationen och dess beröringspunkter.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån teorins tolkande ansats medkompetens i lärande som sedan genererar områdesvisa slutsatser som dragits av analysarbetet.

Uppsatsen behandlar samhällsproblemet barn ? och tvångsäktenskap och syftet är att genom belysning av olika infallsvinklar, diskussion, samt genomgång av befintlig lagstiftning, försöka komma fram till om Sverige bör kriminalisera handlingar som syftar till att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Frågan är om det skall anses vara brottsligt att tvinga en person att gifta sig mot sin vilja eller att medverka till att ett barn gifter sig.I de fyra första kapitlen identifieras problemet, olika termer samt frågor som jag tror behöver besvaras för att man överhuvudtaget skall kunna göra en korrekt bedömning av rättsläget. De olika definitionerna tror jag är del av den kunskap man bör ha för att analysera dessa frågor och för att veta vad som krävs för att uppnå en varaktig förändring i positiv riktning.Inledningsvis diskuteras vissa termer och definitioner som lätt kan missförstås. Därefter hur problemet tidigare har sett ut i svensk historia, men det konstateras även av vissa akademiker att det finns mycket som bör förändras för att kvinnor ska behandlas på lika villkor som män.

Anläggningssektorn är en växande bransch. En väl fungerande infrastruktur är en viktig faktor förett fungerande och utvecklande samhälle. Anläggningssektorn avser inte bara infrastruktur utanär ett väldigt brett område där några ytterligare delområden är energianläggningar,industribyggnation och grundläggning. Studenter som tar examen från byggingenjörsprogrammetär mer förberedda att arbeta inom byggsektorn jämfört med anläggningssektorn. Utbildningenreflekterar idag inte det behov anläggningssektorn kräver.

Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.

Problemställning: Erosion är ett problem längs många stränder i Sveriges. Ett flertal stränder i Lomma kommun (sydvästra Skåne) har eroderat under en längre tid, vilket har negativt påverkat kustnära infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar på erosionsproblemen längs en kuststräcka definierad av Öresundsvägen och V:a Kennelvägen i Bjärred, beläget i norra delen av kommunen. Där hotas bebyggelse och infrastruktur av vågor som skapas av stormar vilka mestadels uppträder under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vågorna som tillsammans med höga vattenstånd eroderar material från strandbankarna.

Behörighetskrav införgymnasial yrkesutbildning -vem innesluts och vem utesluts?Kjell LundbergSammanfattningBakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Eleversom går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraveni Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen ? en reformerad gymnasieskola (förslagtill gymnasiereform GY-10).Syftet med studien:? Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?? Vad är tankarna bakom läroplanerna?? Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används somteoretiskt perspektiv.Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar.