I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv från striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herraväldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. Utifrån teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsättningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmäts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar på ett tvetydigt förhållningssätt till frågan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgångspunkter.

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..

This study examines implementation from national law in to local practice in the district of Kalmar to assure newly arrived immigrants orientation in civics. The study takes its starting point in Lipskys theory about street-level bureaucracy.  Questions that are discussed are about how  the education is understood by refugee?s coordinators, civic communicators and the new immigrates, how the organization has been and what role the demography and economic structures has played for the organization. It is a case study where interviews and enquete has been used.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier så kan slutsatser dras om hur riktningen på det europeiska samarbetet kommer att bli.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv.

This is a qualitative study that includes participants that are in connection with a non-civic organization in Sweden. The study aims to capture the participants? subjective experiences regarding human service organizations. The starting point is to catch both their positive and negative experiences, and then try to concretize what directed their perception in both ways. Is there any specific organization that is represented in positive and the negative column? Is it possible to explain the experience by looking at the organization and the organizational goals? Is it possible to see variables that might explain the perception?The study has a narrative focus that seeks the answers in the organisational context rather than in the stories themselves.

From a democratic point of view the existing organisation with municipality sections in the city of Malmö, Sweden will be examined. The matter of how an alternative organisation should be structured will also be discussed. Two incompatible models of democracy theories will be arranged: libertarian democracy and participation democracy. The intentions with the reform were primary to increase the civic participation. By applying those values that are used to characterize participation democracy it will be shown whether the local participation has actually increased.

ABSTRACTCan Danish experience explain why Sverigedemokraterna had a higher support among voters in Skåne, than among other Swedish voters?Essay in Political Science, C-levelAuthor: Jenny WoodTutor: Gregg Bucken-KnappAutumn 2006/ Spring 2007The key question of this essay concerns the outcome of Sweden?s latest election. When all the votes where counted, the county of Skåne showed an exceptionally high support for the right wing nationalist party Sverigedemokraterna. Why then, did Sverigedemokraterna have a higher support among voters in Skåne (as part of the larger and transnational Öresund region), than among other Swedish voters? My hypothesis is the following: the regional interaction within Öresund has not only had positive effects concerning the values that the people of Skåne hold.

According to the theory of elitist democracy civic political participation should be reduced to participation in the democratic elections. This essay examines whether a high rate of institutionalized political participation beyond the elections leads to: (a) that those who are included gets a more favourable treatment at the expense of the common interest, in other words that their self interest threatens the political equality, (b) reduced freedom of action for the politicians and the headmasters, (c) the emergence of vague conditions of responsibility. These hypotheses are examined in an empirical study of user-boards at four schools on three locations in southern Sweden. In these user-boards the parents are in majority and have the right of decision, which has been delegated to them from the local government and the headmaster. The main conclusion is that, based on this empirical investigation, there is no support in any of the hypotheses.

This essay examines wether the prevailing opinion of Machiavelli as a prominent figure in political realism is correct or if the author is misinterpreted and can be said to represent something more. Thus, the puropse of this essay is to revise the description of Machiavelli given in widely used Swedish textbooks. This is done on the basis of a thesis saying that Machiavelli, judged not by his renowned book ?The Prince? (Fursten), but in the light of his extensive work ?Discourses? (Republiken), does not advocate a sovereign power but rather promote a pluralistic society. The method used in this essay is a qualitative textanalysis, which is done on the two books in purpose to examine three central themes in Machiavelli?s writing; the morality, the view on humanity and the state and citizen.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Abstract  Titel: Det förvärvade innanförskapets tecken på utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist. Författare: Ulrika Apell Syfte: Syftet med denna uppsats är främst att undersöka om, och i sådana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfällen i hennes karriär. Detta görs utifrån ett intersektionellt perspektiv, där hänsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte är att, utifrån teorin om ?the human interest story?, undersöka hur den mediala berättelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter. Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter från december 1995 till december 2001.

Public opinion can be shaped as well as transformed in a number of ways. Government authorities occasionally make use of public information campaigns to educate and steer the public. In this thesis the balance between public and private, the individual and the society is analysed in terms of dimensions of individualism and communitarianism. These dissimilar theories on how the society ought to be constructed can be used when analysing many different policy areas, however, they also pinpoint the controversies seen in the public debate regarding Swedish information policy. Based on this analysis an empirical study identifies what kind of knowledge the state wants the citizens to possess and public information campaigns can be problematic.