Örnsköldsviks kommun påbörjade 2005 ett projekt som kallas Världsklass 2015 bland annat med anledning att få bukt med nedåtgående befolkningssiffror. För att nå den vision som projektet eftersträvar ligger en viktig del i att stärka stadens varumärke. I problembakgrunden har vi sett att det finns mycket kvar att upptäcka inom det teoretiska området City branding. Många städer förstår inte fullt ut hur de ska utveckla och kontrollera sina varumärken. Det har visats att konventionella teorier från corporate branding området även går att använda för att analysera en stads varumärke.

The world has become a globalized place in constant development and much of which is now taken for granted did not even exist 30-40 years ago, such as smartphones or Internet in common households. As new tourist destinations is continuously being created, it becomes increasingly important with effective place marketing to compete in the global market. Developing a good and interesting profile is thus a way for places to become more attractive for tourists. The main theory in the paper is "post-industrialization and the entrepreneurial city" which describes how cities in the global north have moved away from industry towards becoming post-industrial cities ? very often with a strong focus on tourism.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.

The essay deals with the subject about branding and the communicative process that entails between businesses and consumers. The purpose of this paper is to increase understanding of the opportunities and risks of brand building through sponsorship and Co-Branding. This descriptive analysis is made by highlighting the partnership between two strong brands in the Swedish market, Åbro & AIK, and how internal and external associations related to their impact on brand equity. The study has led to the conclusion that the sponsorship should be seen as synonymous with Co-branding, ie. a synergy between two or more brands.

The state of our society is frequently changing. Due to various factors, the pressure of creating a changeable city is high and necessary to adequately supply the needs for its inhabitants. But making these changes and adapt to the fast shifting state of the city is not always physical possible. Young adults and students is a group that often seeks to move to intensely growing city regions. The reason for this is a more promising job market and more attractive educations, but coincidentally the shortage of housing is extremely high in these areas.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder råder en segregering på arbetsmarknaden där könsfördelningen är skev både hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och män attraheras av arbetsgivare på olika sätt. Syftet med detta arbete är att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jämna ut könsfördelningen bland de anställda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare använda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mångsidigt perspektiv på hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jämnare könsfördelning än branschen generellt, framförallt på chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnåtts genom ett aktivt jämställdhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka på vilket sätt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­märke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnäringen för att stärka varumärket Sverige. Metodmässigt har vi genomfört en fallstudie på VisitSweden vars uppdrag är att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen på VisitSweden och aktörer i besöksnäringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stärka Sverigebilden.

In the field of municipal services there are a wide range of aspects a small community must consider, especially considering that the circumstances in which a municipality operate continuously are changing. The changes include, for example, migration, individual lifestyles, the political governance and environment. Especially the latter might have a big impact on a town based on tourism such as Borgholm. We particularly have taken an interest for how this might affect the internal branding and internal brand communication of Borgholm municipality.Through our research we have found that Borgholm municipality in no particular extent is working with living the brand or any similar concepts. Also, we have found that the success of the internal branding of the organization in a great extent depend on the individuals of the different branches of the municipality?s work rather than on a coherent communication structure which reaches the whole organization..

The aim of this thesis is to better understand branding work in government agencies. What can systematic branding work result in, in a government agency, besides a strong brand in itself? Can it contribute to the democratic mission that government agencies have?Based on background information on government agencies, their mission in terms of communication, their particular characteristics in relation to the private sector; brands and how they are developed; as well as theories in organizational communication, and research on the possibilities and risks of branding work in the public sector, a qualitative case study on the Swedish Patent and Registration Office (PRV) was carried out.The case study consists of a study of PRV?s brand platform, their website as well as an interview with the person responsible for developing the platform. The information gathered during the case study indicates that PRV?s brand work seems to have resulted in a number of positive outcomes.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

The aim of this project is to investigate the meeting between the city and the sea and tolook into how that could be developed and made use of. I want to find out how you can increase the availability of a specific place and make it more welcoming, I also want to bring life to an already existing space and create a central meeting place in the city. The purpose is to give form to an esplanade along a dock in the central parts of Kalmar. Starting with an analysis of this public place, I want to create a concept that is close to the existing context and communicates the contrasts or associations between for example: city and nature, artificial and natural and indoor and outdoor. The primary object of the project is to add a welcoming, public place to the city where you on an accessible way canfamiliarize yourself with the meeting between the city and the sea.

The retailing industry has an extremely high density of brands. In order to differentiate its offer, both retailers and suppliers, are constantly forced to come up with new ways to launch their products. A collaborative strategy between two brands is called co-branding, which means that both the private label and the supplier's brand are displayed on the new product packaging. Several studies have shown that a co-branding strategy is successful, but many operators are still reluctant to use co-branding in fear of long-term losses due to potentially damaged business relations. The objective of this study is to explain how the product- and brand related value for customers, retailers and suppliers is affected by co-branding between private labels and national brands.

What is a city? What do we mean when we describe something as urban? In what way should we build the city so that we can achieve a good environment for our own generation and for generations to come? These questions are constantly of interest and they are frequently discussed. It is also important to have considered these questions when working with city-planning. This essay contains a description of and reflections about the recurrent questions in today?s debate about the city and city-planning.