Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej..

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

In this paper we have chosen to work with both the background to the Library Act § 7a and followed the process of creating the library plan of Helsingborg City Library. We have tried to follow the process through the public text documents that are available. We start by giving a background to the library act and its additional § 7a. Then we give a recap of the emergence of the modern public libraries in Sweden during the last century until today. When the working group at the City Library in Helsingborg was working with the library plan, they had to take in count the strategic goals set up by Region Skåne, since Helsingborg is place in that area.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse kön har för museianställda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjälp ett könsperspektiv. Materialet består av både intervjuer med ett flertal museianställda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Denna uppsats undersöker vilka faktorer som är viktiga för att en brandingstrategi ska fungera och attrahera rätt konsumenter. Uppsatsen använder sig av en fallstudie utav kläd-­ och inredningsmärket Gant för att analysera om de utvalda marknadsföringsbegreppen och teorierna fungerar när de används i en brandingstrategi. Empirisk data kommer från en djupintervju samt en enkätundersökning och analysen av insamlad data har genererat en schematisk förklaring som beskriver tre olika nivåer av påverkan av en konsument i ett brandingsammanhang. Den schematiska förklaringen är användbar för marknadsförare som söker få en bra uppfattning för vilka faktorer de ska fokusera på för att deras marknadsföringsstrategi ska lyckas..

An increasing global population and a worldwide growing urbanization has raised the questionabout the future food security in cities all over the world. Peak-oil limits the access to cheap fossilfuels which threatens the global food-supply chain. This has resulted in a larger awareness anddiscussion related to urban agriculture. Growing crops and keeping animals within the city-borderscould be one way of creating a more robust and sustainable food supply for city dwellers. However,to enable an expansion of the urban agriculture many theorists argue that policies and institutionalstructures that supports and promotes city farming have to be developed.

AbstractTitle: To Market a Company with the Help of Nationality ? A study in how marketing and branding works and is being perceived when it focuses on nationalityAuthor: Frida HanssonSubject: Media and Communication Studies CPeriod: Fall semester 2010Length: 38 pagesTutor: Else NygrenAim: Companies and various corporations are always on the hunt for the next big thing in marketing. One idea to market themselves and give them a chance to separate themselves from the cluster of companies aspiring to take your costumers away could be to market themselves with nationality. To investigate why and how some company?s chose to market themselves with nationality, and also study how this kind of marketing is being perceived by customers and non ?costumers.

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper..

AbstractIn order to investigate whether people living in Linköping city feel that the built environment affects their exercise habits, a quantitative cross-sectional study with qualitative elements was conducted. A questionnaire was the chosen approach in which information about exercise habits, education level, built environment was requested. The selected group was people working at Skatteverket in Linköping where many people work and where age, gender and education level varies. The built environment does affect the exercise habits, where major proportions choose to exercise in areas considered inviting. The majority of the respondents had a tertiary education, and many lived in the city of Linköping.

Designing temporary cities is a study of the design and physical planning of five temporary cities. The purpose was to discuss and note the important questions to be considered, when designing the outdoor environment in temporary cities to create as good an environment for the visitor as possible. The five cities I have chosen are among the most famous ones in Scandinavia, and they represent different kinds of temporary cities. This was a deliberate choice to achieve diverse research material, and with that a broad view of what the planning stage generally looks like. Study of the cities has been done through interviews with the people responsible for the design and/or physical planning of each city.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi ? version 1.0, adopted by the city council in 1998.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i den amerikanska dramaserien Sex and the City framställs. En analys har gjorts på sex avsnitt av serien. Analysmaterialet studerades utifrån ett feministiskt samt stereotypiskt perspektiv. En av utgångspunkterna har varit antagandet om att karaktärerna är olika.Undersökningen syftar också till att analysera serien och se om den är en traditionell eller en modern såpopera.Studien grundar sig på en innehållsanalys. Resultatet kommer att delvis vara generellt för hela serien, eftersom karaktärerna följer med alla säsonger men utvecklas under seriens gång.Resultatet av undersökningen stärker antagandet av att karaktärerna är olika.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.Umeå is displayed as an expanding city.