Sök:

Sökresultat:

2342 Uppsatser om Cirkulär ekonomi - Sida 42 av 157

Svenljunga Avloppsreningsverk. Behandling av industriellt och kommunalt avloppsvatten.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Fiskal Illusion. En studie av det svenska pensionssystemet

I denna uppsats undersöks om det förekommer fiskal illusion i det svenska pensionssystemet. Fiskal illusion innebÀr att en felaktig bild av sambandet mellan kostnader och förmÄner i det offentliga systemet uppstÄtt hos medborgarna. Vi utreder vad en sÄdan illusion kan bero pÄ, vilken betydelser den har och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska den. Det framkommer att fiskal illusion existerar och att den till stor del beror pÄ utformningen av pensionsavgifterna. Framförallt Àr det uppdelningen i en arbetsgivaravgift och en egenavgift, samt att bÄda betalas in av arbetsgivaren som leder till oklarheter.

Budget vs. Balanced Scorecard : en rollfördelningsanalys

Bakgrund: I debatten har BSC dÄ och dÄ dykt upp som ett ersÀttningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgÄr Àr vilket eller vilka instrument som bÀr de roller som traditionellt bÀrs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvÀndande företag. AvgrÀnsningar: Vi har valt att avgrÀnsa oss ifrÄn den bransch dÀr budgeten som styrinstrument kanske fÄtt mest kritik, nÀmligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrÄn vilken fyra företag har tagits fram.

Den rÀttvisande bildens betydelse för kommuners redovisning - i skenet av den dolda pensionsskulden

Bakgrund: År 1992 trĂ€dde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förĂ€ndringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av sĂ€rregler som balanskravet och blandmodellen som Ă€r politiska beslut och inte Ă€r redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav pĂ„ ekonomisk balans trĂ€dde i kraft Ă„r 2000 och Ă€r en av hörnstenarna i kommuners krav pĂ„ en god ekonomisk hushĂ„llning. Balanskravet innebĂ€r att kommuner ska visa ett positivt resultat.

VUXNA PATIENTER MED CYSTISK FIBROS: SJUKDOMENS PÅVERKAN PÅ DET DAGLIGA LIVET

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslÄngt, mÄnga gÄnger mycket krÀvande tillstÄnd. För att sjukvÄrden pÄ ett bra sÀtt ska kunna bemöta dessa patienter Àr det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrÄn en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros pÄverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: AllmÀn databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanstÀlldes dÀrefter till resultatet.

KÀllsortering i Skanska fastigheters bostadsomrÄden i Göteborg - en förstudie.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Problematiken kring multibranding : Att tvinga varumÀrken bekÀnna fÀrg

Bakgrund: I dagens samhÀlle blir varumÀrken och de vÀrden de representerar allt viktigare dÀr varumÀrken i mÄnga fall frÀmst ska leverera en upplevelse. MÄnga företag har idag ett flertal produkter inom samma produktkategori för att pÄ sÄ sÀtt tÀcka sÄ stor del av marknaden som möjligt. Med detta följer problemet att sÀrskilja produkterna/varumÀrkena frÄn varandra. Syfte: VÄrt syfte Àr att tydliggöra och beskriva vilka aspekter och problem som bör uppmÀrksammas och beaktas nÀr ett företag tillÀmpar en multibranding- strategi bestÄende av likartade produkter. Genomförande: För att besvara vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn insamlad relevant litteratur pÄ omrÄdet.

Power Shift and Retailer Value in the Swedish FMCG Industry

Background: The recent years in the Swedish Fast Moving Consumer Goods industry have been characterized by a palpable shift in power balance, favouring the retailers. Since the shift in power balance has strengthened the negotiation position of the retailers, the suppliers now have to, to a greater extent than before, accommodate to the retailers? goals, whether they be financial or strategic. Purpose: The aim of this study was to investigate how this recent power shift has affected the relationships of suppliers and retailers. This development has resulted in the rather new and unexplored area of retailer value, which this study further aimed to explore.

Kan bolagsskattesatsen förklaras av underliggande faktorer? : Varför sÀnkte riksdagen bolagskattesatsen?

BolagsskattesÀnkningen genomfördes den 1 januari 2013, mÄlet med sÀnkningen var att stimulera Sveriges tillvÀxt dÄ en sÀnk bolagsskatt sÀgs öka investeringsviljan. Med sÀnkningen ville man ocksÄ minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lÄgskattelÀnder. Att bolagsskattesatsen sÀnktes vÀckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det Àr som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses pÄverka bolagsskatten och som valts ut Àr utlÀndska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundÀrt och bearbetats i det analytiska programmet R.

Den upplevda motivationens paradox

Den hÀr uppsatsen bygger pÄ vÄr hypotes som vi har utformat utifrÄn olika motivationsteoretiker som inriktar sig pÄ mÀnskliga behov. VÄr hypotes Àr att genom tillfredsstÀllelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vÄr egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur de mÀnskliga behoven tillfredsstÀlls pÄ ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten frÄn denna visar sig vara motsÀgelsefulla och Àr dÀrför svÄra att tyda.

Kollektivt lÀrande i kunskapsföretag

Background: For the knowledge company the employees? competencies and knowledge are important assets. According to this, there has been a lot discussion about how to best take advantage of the employees? knowledge and create organizational learning. This organizational learning can be difficult to create due to the individuals? own goals and the fast changes in today?s society.

SAMVERKAN - att bygga broar -En kvalitativ studie om samverkan mellan socialtjÀnst, psykiatri och primÀrvÄrd

VÄrt syfte med denna studie har varit att ta reda pÄ hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan pÄverka. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som Àr ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primÀrvÄrd och socialtjÀnst dÀr man arbetar i tvÀrprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. VÄrt insamlade material har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Viral Marknadsföring

Bakgrund: I massmedia har det pÄ senare tid börjat uppmÀrksammas ett nytt fenomen inom internetbaserad marknadsföring som kallas för viral marknadsföring. Det har dock inte gjorts nÄgra studier om vad begreppet egentligen innebÀr. Syfte: Att ge en innebörd Ät begreppet viral marknadsföring och att undersöka de faktorer som kan pÄverka möjligheten att kunna utnyttja viral marknadsföring. AvgrÀnsningar: I denna studie har vi avgrÀnsat oss genom att sÀga att teorierna kring viral marknadsföring endast gÄr att applicera pÄ Internet. I studien behandlas endast konsumentrelaterade produkter.

PERSONLIGHETSFAKTORER OCH RISKY BUSINESS : Vilka personlighetsfaktorer Àr kopplade till individers riskbenÀgenhet?

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenĂ€genhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domĂ€nspecifikt risktagande som hĂ€lsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenĂ€genhet i vardagen vilket kan vara att vĂ€lja ett okĂ€nt resmĂ„l eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika Ă„ldrar och frĂ„n olika yrkesgrupper besvarade en enkĂ€t bestĂ„ende av tvĂ„ olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översĂ€ttning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar pĂ„ ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenĂ€genhet, nĂ€mligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, UtĂ„triktning och VĂ€nlighet.

Planeringsstudie för projektering av regionala cykelvÀgar

MÄnga kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum Àr att bara tvÄ kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkÀnd av Trafikverket. En av mÄnga kommuner som blivit underkÀnda Àr SödertÀlje. Att cykelvÀgar mellan kommuner inte byggs beror i stor del pÄ den bristande finansieringen, bÄde inom kommunen och frÄn Trafikverket. Men ocksÄ av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvÀgar Àr bristfÀlligt.Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av SödertÀljes regionala cykelvÀgar och utgör ett exempel pÄ metod som kan tillÀmpas vid projektering av cykelvÀgar över kommungrÀnser.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->