Sökresultat:
2342 Uppsatser om Cirkulär ekonomi - Sida 41 av 157
Skuldkvotens pÄverkan av rÀnteförÀndringar: Litteraturstudie av de svenska hushÄllen
I denna uppsats undersöks hur rÀnteförÀndringar pÄverkar hushÄllen. Den valda faktorn för att mÀta hur hushÄllen pÄverkas av rÀntor Àr skuldkvoten, denna visar nivÄn för de svenska hushÄllens skuldsÀttning relativt den disponibla inkomsten. HushÄllens skuldsÀttning beror pÄ flera faktorer men i rapporten undersöks endast hur skuldkvoten Àr relaterad till rÀntenivÄerna i Sverige. Uppsatsen granskar befintlig litteratur och anvÀnder ett analytiskt systemsynsÀtt dÀr komponenter som rÀntor och skuldkvot förklaras frÄn helheten - Sveriges ekonomi, eller mer definierat Sveriges penningpolitik. Genom att jÀmföra dessa delar kvantitativt, kan slutsatser dras om att lÄga rÀntenivÄer tycks ha ett samband med en hög skuldkvot och skuldsÀtter de svenska hushÄllen till riskfyllda nivÄer.
ABC-kalylering i grossistföretag -modelldesign och effekter
Background: A large number of companies works as a link between manufacturers and final users. These companies buys and stores goods to be able to deliver when a need comes up later in the chain. The storage could have a negative effect on profitability and therefore places great demands on the management control systems. ABC as a method has been used with some success in manufacturing for over ten years. In wholesale companies the method is not frequently used.
MÀtmetoder för bionedbrytbart organiskt kol i vatten (BDOC).
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
Kvalitetsstyrning av avloppsvatten, exemplifierat pÄ Kodammarnas pumpstation.
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
Studier av fosfor- och kvÀveflöden i smÄskaliga avloppsanlÀggningar
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
VÀgen till Latinamerika : En studie av svenska smÄ och medelstora IT- och telekomföretags internationalisering
Bakgrund: En rad smÄ och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen Àr nu i fÀrd att göra gör nu sitt intÄg pÄ den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs pÄ olika sÀtt. Dessa teorier Àr frÀmst baserade pÄ andra typer av företag Àn pÄ sÄdana som nu stÄr inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för smÄ och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska smÄ och medelstora IT- och telekomföretag.
WarrantvÀrdering : En jÀmförelse mellan Monte-Carlo och Black-Scholes
Syftet med denna uppsats Àr att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa tvÄ vÀrderingsmetoder jÀmförs.Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingÄr i arbetet dÄ modellerna tar hÀnsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.De skillnader som uppstÄr mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror frÀmst pÄ skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bÀttre resultat Àn den vedertagna Black-Scholes modell, dÀremot Àr Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt..
Vem vill företag ha? : En studie kring begreppet kompetens och de kvalifikationer som Àr avgörande för eventuell anstÀllning
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Rollen som ledare : En studie om manliga och kvinnliga ledares upplevelse av ledarrollen och dess ideal
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Kunskapsföretags presentation av humankapital i
Ärsredovisningen
IndustrisamhÀllets ekonomi har under de senaste Ären blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, dÀr humankapitalet fÄtt allt större betydelse för företagens vÀrdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utstrÀckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera humankapitalet dÄ det inte finns nÄgra lagar och rekommendationer inom omrÄdet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt humankapital i sin Ärsredovisning samt att förklara varför de gÄr till vÀga pÄ detta sÀtt. Vi vill lyfta fram tvÄ grundlÀggande teoretiska perspektiv dÀr det ena föresprÄkar en restriktiv informationsgivning medan det andra föresprÄkar en öppen informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt humankapital i sin Ärsredovisning.
Balanced Scorecard inom kommunal verksamhet
Background: From the beginning of the 60ÂŽs until the beginning of the 80ÂŽs the swedish local government has expand enourmously. The expansion didnÂŽt lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys itÂŽs not unusual that local governments imitate private companies.
Utomhuspedagogik : en kvalitativ studie om naturen som det tredje klassrummet
I dagens tekniska samhÀlle finns en tendens till att barn och ungdomar, men Àven vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder pÄ att det Àr viktigt av hÀlsoskÀl att vistas ute, fÄ frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lÀr bÀttre om man mÄr bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant omrÄde ur allmÀnhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen Àr att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika Äldrarna i skolan. Vi valde att lÀmna ut en kvalitativ enkÀt till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.
Projektering av vindkraftspark i Juddhult, SmÄland
The aim with this study was to collect fundamental information, and to plan, a windpower farm in Juddhult , SmÄland in southern Sweden. The goal is to collect the bestavailable projecting planning support. The pieces of this projecting planning supportthat will be presented is; Environmental Consequence Description (MKB), productioncalculations, comparisons between different plant types, economic calculations, evaluatethe economy and give some farm design suggestions. The imagined wind farm will belocated in forest environment and which may cause a number of new problems. Specialinterest that will be affected, where special consideration because of the forestenvironmental is requested is, hunting, wetlands, ancient monuments and windturbulence.
Inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd : en undersökning av pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering
Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.
En vandring genom Gotlands tekniklandskap : Pedagogiskt verktyg för förskollÀrare
VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.