Sverige och Norge är två små sjömakter och länderna uppvisar såväl stora skillnader somlikheter på olika plan. På det marina området uppfattas att det finns en större skillnad än somintuitivt borde vara fallet. Syftet med detta arbete blir därför att jämföra den svenska och norskasynen på sjömakt. För denna jämförelse har respektive lands marina doktriner valts somundersökningsobjekt. En intressant frågeställning blir därför att utröna hur sjömakt återspeglas idessa doktriner.

Begreppet EBO har sedan 1991 gradvis växt fram som ett viktigt och centralt begrepp kopplat tillgenomförandet av operationer. Senaste exemplet är Operation Iraqi Freedom som började 2003 därförespråkarna anser att det fanns ett effektbaserat tankesätt från koalitionens sida i genomförandet. Detfinns dock många olika beskrivningar av vad begreppet egentligen innebär vilket gör att man kan diskuteraförekomsten av det effektbaserade tankesättet i en operation.Syftet med denna uppsats är att ge ett perspektiv på effektbaserade operationer samt att ge en fördjupadbeskrivning av uttrycket genom att ta fram kriterier som kan användas för att påvisa förekomsten avtankesättet i en specifik operation.Uppgiften besvaras genom att undersöka följande frågor.? Hur är det möjligt att förstå konceptet EBO i förhållande till begreppet Counter-insurgency?? Använder Koalitionen ett effektbaserat tankesätt när de genomför upprorsbekämpning i IRAKunder 2004?? Vilken effekt fick det effektbaserade tankesättet på operationerna?Resultatet av undersökningen visar att det förekommer effektbaserat tankesätt i de två COINoperationernai Haditha och Fallujah. Effekterna av båda operationerna är enligt amerikanska källorväldigt positiva vilket kan stämma i det korta perspektivet utifrån tilldelade uppgifter.

Manövertänkande utgör enligt den Militärstrategiska doktrinen grunden för Försvarsmaktens agerande ialla militära operationer.Manövertänkande och manöverteori är dock svårt att spåra i samband med flygstridskrafter och luftmaktsteori.Är det så att manöverteori och luftmaktsteori inte är förenliga? I så fall skulle det få konsekvenser för densvenska luftmaktsdoktrinen.Är de förenliga, i så fall på vilket sätt, och får det konsekvenser för luftmaktsdoktrinen?Detta är utgångspunkten för denna uppsats som syftar till att studera hur luftmaktsteori förhåller sig tillmanöverteori.I uppsatsarbetet har en induktiv metod använts med en kvalitativ inriktning.Uppsatsen visar att de bägge teorierna är förenliga fast deras inbördes relation är komplex.Den strategiska luftmaktsteorin uppvisar sådana likheter att den självständigt kan anses utgöra exempel påmanöverteori. Den taktiskt/operativa luftmaktsteorin utgör självständigt en motsats men utgör en viktigkomponent för en framgångsrik manöverstrid för markförband.Resultatet av undersökningen gällande luftmaktsteorins relation till manöverteorin påverkar den svenskaluftmaktsdoktrinen. Som en konsekvens av resultatet föreslås att tre förhållanden borde framhållas bättre;1. Luftmaktens strategiska förmåga; 2.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om befintlig lagstiftning fångar upp de argument som föreliggerför och emot Försvarsmaktens möjligheter att stödja Polisen vid extraordinära situationer. Inom ramen förovanstående syfte kommer en diskussion rörande eventuella förändringar i det juridiska lagrummet attföras.Den teoretiska ramen utgörs av en modell för ledningsförmåga av Per Larsson, FOI. I uppsatsen användskvalitativ metod med en induktiv ansats.Uppsatsen beskriver ett antal faktorer som ligger till grund för Försvarsmaktens stöd till Polisen,dessutom ges en överblick av det nuvarande juridiska ramverk som konstituerar Försvarsmaktens stöd tillPolisen.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som är aktivt involverade i processengällande utvecklingen av Försvarsmaktens stöd till Polisen.I uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningar och denvalda teorin.I den avslutande delen genomförs en diskussion med slutsatser som ger följande svar på uppsatsensfrågeställningar:? Dagens lagstiftning anses inte beakta de argument som föreligger för Försvarsmaktens stöd till Polisen.? En framtida ny lagstiftning som konstituerar Försvarsmaktens stöd till Polisen skulle kunna utformasliknande Räddningstjänstlagen.? Konsekvenserna vid en föreslagen förändring av det juridiska ramverket är små i förhållande till densamhällsnytta som uppnås. I huvudsak uppfattas konsekvenserna gälla en ökad tillgänglighet.? De samverkansområden som den föreslagna förändringen i det juridiska ramverket anses i första handvara inom områdena; utbildning, (sam)övning, utrustning och underrättelseinhämtning.? Försvarsmakten är en stor samhällsresurs som begränsas av det juridiska ramverket..

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater.

Utgångspunkt för uppsatsen är de nya krigen och deras strategiska karaktärsdrag. Syftet är att seom dessa ligger till utgångspunkt för svensk och brittisk militärstrategisk doktrin. Frågeställningarsom behandlas är vilka strategiska karaktärsdrag de nya krigen kan sägas ha, hur väl dessaöverensstämmer med svensk och brittisk doktrin, samt vilka likheter och skillnader som kanidentifieras.Undersökningen och jämförelsen genomförs med hjälp av ett verktyg som omfattar parametrarnaaktörer, moraliska resurser, medel, metoder, arena och stridskrafter. Med detta verktyg skapasutifrån litteratur om de nya krigen en typbild som visar den strategiska karaktären. Källmaterialet,svensk och brittisk doktrin, undersöks genom kvalitativ textanalys i ett komparativt upplägg.Studien visar att det finns en stor överensstämmelse mellan beskrivningen i doktrinerna ochtypbilden.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Sverige har med sina åtaganden inom EU Battle Groups tagit ansvar för en militär verksamhet som kräver storamått av rörlighet med snabb insatstid. Troliga konflikthärdar kommer inom en överskådlig tid att uppstå långtifrån Skandinaven vilket kräver planering och snabba transporter med stor kapacitet samt lång räckvidd. Enallvarlig kapacitetsbrist i en svensk Battle Group utgörs av bristen på nationella resurser för strategiskatransporter. Avsaknaden av egna militära strategiska transportresurser gör att behovet av civila aktörer och nyagemensamma samverkansformer inom kommunikationstjänsten aktualiseras.Uppsatsens syfte är att analysera hur EU Battle Groups insatstid påverkar transporterna och desstransportförberedelser.Metodmässigt bygger uppsatsen på ett antal frågeställningar vars svar söks genom litteraturstudier ochkvalitativa intervjuer. Den teoriansats som ligger till grund för denna uppsats är systemteorin vilken i sin turhar kompletterats med System Dynamics och dess systemformalisering av materielflöden.Resultat visar på att EU BG med nuvarande resurser inte kan hålla uppsatta tidskrav men med bättreförberedelser kan transporterna påskyndas.

Analys av strid i bebyggelse mot Stephen Biddles teori om utfall av militära operationer då strid i bebyggelse idag är ett modernt forskningsämne där flera vetenskapliga discipliner bidrar till utvecklingen, samtidigt som 60- och 70 talets operationsanalyser kan anses förlegade, genomförs detta arbete i syfte att undersöka hur en teori påverkas då den tillämpas för att analysera strid i bebyggelse, som den inte var designad för. Stephen Biddle har i boken "Military Power" formulerat en teori om förhållandet mellan utfallet av militära operationer och de av honom viktigaste komponenterna för att förklara det: Tekniknivå, Numerär och Metod. Denna studie skall undersöka vilka utgångsvärden vid strid i bebyggelse som är så annorlunda, och på vilket sätt de skiljer sig, mot de i Stephen Biddles teori att den kan eller inte kan vara lämplig att tillämpa för analys av strid i bebyggelse. Inledningsvis beskrivs Biddles teori, därefter diskuteras de generella företeelser vid strid i bebyggelse mot teorins grundvärden och en fallstudie analyseras genom Biddles teori. Genom att fastställa vilka utgångsvärden som skiljer sig från teorin kan denna studie svara på om det är lämpligt eller inte att tillämpa Biddles teori vid analys av strid i bebyggelse.

Uppgiften är att utarbeta ett förslag på inriktning vid val av ett framtida markbaserat precisionsbekämpningssystem för den nya Försvarsmakten. Uppsatsen tar avstamp utifrån RMA, även kallad ?den nya krigföringen?, som antas vara den vision som gäller när det nya försvaret skall formas. Inledningsvis studeras de trender och pågående projekt som föreligger. Dessa får sedan lägga grunden för ett antal spelkort som bedöms utifrån de förväntade krav som kommer att ställas i framtiden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka det som i militära sammanhang samlas under denengelska termen ?Medical Intelligence? eller med den svenska översättningen ?medicinskaunderrättelser?. Med uppsatsen avses att, ur ett militärt perspektiv, undersöka medicinskaunderrättelsers inverkan att lösa uppgifter såväl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att få ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan på olika militära ledningsnivåer, d.v.s. hur de medicinska underrättelserna inverkar påmilitärstrategisk, operativ respektive taktisk nivå.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod använts.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stårinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att därefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkätundersökning ställd till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förinteroperabilitet på stridsteknisk nivå inte överensstämde med militärstrategiska nivåns tekniska fokus förinteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlägga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa påverkar möjlighetenatt uppnå svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar på avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hänföras till kulturella och beteendemässigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning är tillgång till fullständig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för både flygstridsledare och piloter.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svårigheter i kris och under krig. I en tid då alltfler vill utnyttja luftrummet är det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vådabekämpningoch kollisioner. Vidare måste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befälhavaren attmaximera sina insatser utan begränsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet är viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges också en historisk återkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process.