Uppsatsen omfattar en analys och jämförelse av EU:s och Sveriges målsättningar,strategier och faktiska bistånd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade säkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frånboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin så används de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militära detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskådligt kunnajämföra och prioritera sektorerna och dess innehåll med varandra. Genom detta så skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistånd med EU:s..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjänster i de fordonssystem som ingår i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara påbörjat övergången till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som är mångsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omställningen från invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krävs att åtgärder vidtas på ett stort antal områden.Om förband skall kunna uppträda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgänglighet, hög precision och i färre antal, måste stor vikt läggas åt att ökatillgängligheten hos de förband som ingår i insatsförsvaret.Civilt sker förändringar framförallt utifrån krav på ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjänster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.åkerinäringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militär teknologi, t.ex. Internet. Idag ärdet precis tvärtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillämpning i militära miljöer.En möjlig väg för att öka den taktiska tillgängligheten och förbättra förutsättningarna förförbanden att bibehålla kravställd uthållighet kan vara att införa telematikbaserade tjänsteri förbandens fordon..

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Internationell statistik från incidentorganisationer och polisiära myndigheter visar att antaletavsiktliga intrång och intrångsförsök i datorer eller nätverk av datorer generellt ökar mellan 60och 100 procent årligen. IT-kriminaliteten ökar i motsvarande omfattning. Att intrång kangenomföras visar att nuvarande konventionella skyddsmetoder inte alltid är tillräckliga.Försvarsmakten, som alltmer ökar sitt beroende av IT, påverkas såväl direkt som indirekt avdenna utveckling.I denna uppsats genomförs en översiktlig inventering och beskrivning av ett antalkonventionella och vilseledande skyddsmetoder för datorer eller nätverk av datorer. Syftet är attvärdera på vilket/vilka sätt vilseledande skyddsmetoder, i förhållande till konventionella, bidrartill ökad informationssäkerhet för Försvarsmakten. Respektive skyddsmetod värderas mot ettantal förmågor, som ur ett informationssäkerhetsperspektiv bedömts önskvärda.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Estland har under 1990-talet genomfört en förändring från en del av allsovjetiskt system till en självständig stat. Statsapparatens roll har fått en helt ny mening.Detta arbete granskar de estländska myndigheternas syn på hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en säkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Hur såg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn på hot och hur förändrades synen på hot under tiden? Vilken är myndigheternas roll i utarbetning av säkerhetsagendan?.

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjänst i förband. Behovsparametrar utvecklade från Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkätundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestående av kompanilagfrån tre armébrigader. Undersökningen svarar på vilken betydelse motivationsparametrar har förställningstagandet och vilka förändringar som efterfrågas för att motivera officerare att delta iinternationell tjänst i förband. Undersökningen bekräftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjänst ochatt bara en tredjedel av de år 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Grkpbv 90120 är ett system för framtiden och är såflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem även för strid i bebyggelse.De förändringar som försvarsmakten genomgår, berör bland annat förändrade uppgifter ochinförande av nätverksbaserat försvar. En tendens i detta är att betydelsen av strid i bebyggelseökar, framförallt med tanke på fredsfrämjande insatsers karaktär och den ökadeurbaniseringstrenden i världen. Problemet består i att Grkpbv 90120 utvecklades för att ingå i enförbandstyp för främst strid i annan terräng än bebyggelse. Genom inventering av terrängen ochdess betingelser vid strid, så har krav på förmåga hos ett förbandsanknutet understödssystemkunnat genereras. Kraven har sedan jämförts med de förmågor Grkpbv 90120 besitter.

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNATO:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99.

När man studerar logistik finner man att det är ett mångdimensionellt område sett både ur civiltoch militärt perspektiv. Man finner att begreppet logistik används i stor omfattning i dagenssamhälle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare år se en snabb utveckling och förändring avseende uppgifter och struktur och där säkerhetspolitiskaförändringar i omvärlden påverkar på olika sätt. Detta inverkar även på logistikfunktionensom måste anpassa sitt funktionsområde utifrån de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingående delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrån operativ och strategisk nivåoch endast den militära logistikfunktionen har studerats.

Bakgrunden till uppsatsen är den internationaliseringen som skett inom det svenska Försvaret. Därförmågan till lufttankning blivit intressant då det som regel används under internationellaflygoperationer.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns ett behov av lufttankning av JAS 39 Gripen,grundat utifrån de operativa förmågorna i Försvarsmaktens huvuduppgifter. Frågan är om det finns ettsvenskt behov av lufttankning för att lösa tilldelade uppgifter?Metoden som används är dels deskriptiv och dels komparativ. Studien utgår från manöverteorinsgrundelement.

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;? Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.? Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.? De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system..