Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stårinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att därefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkätundersökning ställd till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förinteroperabilitet på stridsteknisk nivå inte överensstämde med militärstrategiska nivåns tekniska fokus förinteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlägga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa påverkar möjlighetenatt uppnå svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar på avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hänföras till kulturella och beteendemässigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning är tillgång till fullständig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för både flygstridsledare och piloter.

The purpose of this study has been to follow how the Swedish press covers the Swedish music competition Melodifestivalen and the Eurovision Song Contest. To do so, I have followed how the image of The Ark, a Swedish rock group, changed in the press during Melodifestivalen and the Eurovision Song Contest 2007. They won in Sweden, but in the big European finale they ended up in 18th place. The study is based on a discourse analysis with the focus on the social dialogue of the band in the newspapers. I have applied the analysis on 14 articles published the day after Melodifestivalen and a week ahead, and 14 articles published the day after the Eurovision Song Contest and a week ahead.

Our exam paper is about young adults? use of intensifiers in school papers. The theoretical background includes previous research about intensifiers in the Swedish language and above all young adults? use of intensifiers. We have chosen to focus on all intensifying expressions which young adults? use, because we did not want to limit our research material.

1. InledningI projektet Biskopshagen har Växjö kommun för första gången arbetat med en arbetsform som kallas projektorganisation. Kommunen har använt sig av ett tydligt projektledarskap där chefer för olika förvaltningar har arbetat tillsammans över förvaltningsgränserna. I samarbetet ingår tre huvudaktörer:? Kommunens planeringsverksamhet ? ansvarar för skapandet av bostäder? Kommunens planeringsfunktion ? har hand om bygglov, detaljplaner? Aktörerna ? byggherrar, till exempel Kärnhem och Växjöhem, och de entreprenörer de anlitar till byggandet, bland annat Skanska och PEAB.Biskopshagen har byggts under två olika etapper.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svårigheter i kris och under krig. I en tid då alltfler vill utnyttja luftrummet är det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vådabekämpningoch kollisioner. Vidare måste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befälhavaren attmaximera sina insatser utan begränsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet är viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges också en historisk återkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession.

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vårda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet är idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet är lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan på den långsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begränsade forskningen på programmens effekter har även lett till att det uppkommit problem med utvärderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Svårigheten är att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt påverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process.

Bakgrund och problem: IFRS 8, rörelsesegment, är ett resultat av det samarbetsprojekt som pågår mellan de två dominerande normsättarna på redovisningsområdet, International Accounting Standards Board (IASB) och Financial Accounting Standards Board (FASB). IASB offentliggjorde i november år 2006 IFRS 8 som ersatte IAS 14, segmentrapportering, för räkenskapsår från och med 1 januari år 2009. IFRS 8, har till skillnad från IAS 14 ledningsperspektiv på sin segmentrapportering i de finansiella rapporterna, vilket kan bidra till lägre jämförbarhet mellan företagen och högre relevans.Syfte: Syftet med studien är att identifiera skillnaderna mellan IAS 14 och IFRS 8 vad gäller antalet segment, mellan årsredovisningen för år 2008 och första kvartalsrapporten för år 2009. Syftet mer konkret, är att undersöka om företagen i studien har förändrat antalet segment samt om det påverkat jämförbarheten.Metod: Urvalet för studien är de 255 företag som var listade Stockholmsbörsens listor Large Cap, Mid Cap och Small Cap den 9e november 2009. Studiens är en jämförelse på företagens förändring i antal rapporterade segment mellan årsredovisningen år 2008 och första kvartalsrapporten för år 2009.Resultat och slutsatser: Författarna kan inte statistiskt säkerhetsställa att en förändring skett i antalet segment.

Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten.

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ?Fourth Generation Warfare? ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer.

Bakgrund och problem: På senare år har CSR-frågor, och i synnerhet miljöfrågor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har växt harföretagens olika intressenter börjat ställa allt högre krav på företagen att de skall redovisahur de arbetar med hållbarhetsfrågor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan redovisa hur de arbetar med hållbarhetsfrågor är Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska regeringen, som första landet ivärlden, att samtliga statliga företag från och med 2008 skall presentera enhållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått påmiljödelen i företagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått på miljödelen i företagenshållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: I denna uppsats kommer endast årsredovisningar ochhållbarhetsredovisningar från fem statliga företag under åren 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter från hållbarhetsredovisningar och årsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehållsmässigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.