Analys av strid i bebyggelse mot Stephen Biddles teori om utfall av militära operationer då strid i bebyggelse idag är ett modernt forskningsämne där flera vetenskapliga discipliner bidrar till utvecklingen, samtidigt som 60- och 70 talets operationsanalyser kan anses förlegade, genomförs detta arbete i syfte att undersöka hur en teori påverkas då den tillämpas för att analysera strid i bebyggelse, som den inte var designad för. Stephen Biddle har i boken "Military Power" formulerat en teori om förhållandet mellan utfallet av militära operationer och de av honom viktigaste komponenterna för att förklara det: Tekniknivå, Numerär och Metod. Denna studie skall undersöka vilka utgångsvärden vid strid i bebyggelse som är så annorlunda, och på vilket sätt de skiljer sig, mot de i Stephen Biddles teori att den kan eller inte kan vara lämplig att tillämpa för analys av strid i bebyggelse. Inledningsvis beskrivs Biddles teori, därefter diskuteras de generella företeelser vid strid i bebyggelse mot teorins grundvärden och en fallstudie analyseras genom Biddles teori. Genom att fastställa vilka utgångsvärden som skiljer sig från teorin kan denna studie svara på om det är lämpligt eller inte att tillämpa Biddles teori vid analys av strid i bebyggelse.

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militära krishanteringsförmåga förmedlad av företrädare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001.Syftet med analysen är att dels  fastställa om det finns några substantiella skillnader i de båda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sätt på vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhållanden är påverkade av såväl ideologiska som inrikespolitiska hänsynstaganden..

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på hur olika atmosfärsförhållanden kan påverka dettaktiska utnyttjandet av elektromagnetisk vågutbredning och behovet för en operatör att kunnaförstå och bedöma denna påverkan.Sensorer som använder det elektromagnetiska spektret utnyttjas mer och mer i våra militärasystem. Vädret och atmosfären påverkar transmissionen och vågutbredningen avelektromagnetiska vågor. Olika atmosfärs- och väderfenomen påverkar sensorernas frekvenseroch våglängder och skapar begränsningar i utnyttjandet. Utnyttjandet av sensorer och systemför att upptäcka och följa mål och hot kräver kunskapen att kunna bedöma hur sensorn ochsystemet påverkas när de används i olika klimat och väderförhållanden. Behovet av detta ärstort och kommer i framtiden att öka då vi mer och mer förlitar oss på tekniska hjälpmedel föratt kunna upptäcka och bekämpa mål i en stridsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stårinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att därefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkätundersökning ställd till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förinteroperabilitet på stridsteknisk nivå inte överensstämde med militärstrategiska nivåns tekniska fokus förinteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlägga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa påverkar möjlighetenatt uppnå svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar på avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hänföras till kulturella och beteendemässigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning är tillgång till fullständig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för både flygstridsledare och piloter.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats är att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nätverksbaserade försvaret (NBF) och här beskrivs vad NBF egentligenkan innebära som metod för det flexibla insatsförsvaret. Därefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen då denmänskliga påverkan är en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat från FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar på att en gemensam teknisk arkitektur mycket väl kan underlätta och förbättraen chefs beslutsfattning.

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som påverkar aktieutdelningar har väckt intresset att undersöka om liknande faktorer går att använda för att förklara aktieutdelningar på den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försäljningstillväxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrån bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benägenhet att ge aktieutdelning på OMX- Stockholm.Teorier vilka undersökningen stödjer på inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order.

Utgör offensiv taktik en betingelse för seger vid sjöslag? Tidigare forskning indikerar att såär fallet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion ochgenom en kvantitativ metod undersöka huruvida användning av en offensiv taktik betingarsannolikheten för seger vid sjöslag. Uppsatsen har därvidlag undersökt 44 sjöslag frånLepanto 1571 till och med Falkland 1982. Den statistiska analysen visar ett positivt sambandmellan offensiv taktik och sannolikheten för seger.

Floran av militärteoretiska verk är mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har många debattörer ifrågasatt värdet av sjökrigsteori och dess påverkan påoperationerna. Man kan ifrågasätta om personer i position att påverka operationernasgenomförande läser litteratur om sjökrigsteori och om de i så fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanågon inverkan på krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frågeställningar somavses besvaras är: vilka idéer kan sägas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utsträckning går det att återfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första världskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar.

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element..

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.