US Navy stötte under Kuwaitkriget 1991 på stora problem då de stod inför en motståndare som genomförde asymmetrisk krigföring med hjälp av sjöminor. Resultatet blev två min-sprängda fartyg och en inställd landstigningsoperation. Detta var inte första gången som USA ignorerat betydelsen av att kunna bedriva minkrig. USA håller nu på att transformera sin flotta från en renodlad ?Blue Water Navy? till att kunna uppträda i kustnära farvatten.

Sveriges försvarsmakt skall verka som en dämpande kraft i nära samarbete med andraeuropeiska länder inom ramen för EU Headline Goals. Om en inom- eller mellanstatligkris skulle inträffa efter 2008 inom en radie på 6000 km från Bryssel kommer svenskaförband att använda nya metoder för krigföring vilka är under utveckling inom EU ochNATO.I uppsatsen analyseras Effects Based Operations påverkan på den svenska doktrinen förgemensamma operationer syftande till att ta fram möjliga principer för hur nyaförsvarskoncept bör påverka svensk doktrin.En kvalitativ innehållsanalys har valts för att uppnå syftet med uppsatsen. Metoden harvarit en kombination mellan textanalyser och semistrukturerade intervjuer i syfte att få enbred bild av EBO och dess påverkan på DGO.Uppsatsens resultat pekar på att doktrinarbetet står under stark påverkan av nya konceptvilket gör att försvarsmakten ständigt måste förhålla sig till detta på ett formaliserat sätt.Resultatet visar också att DGO innehåller stora drag av ett effekttänkande men attbegreppsapparaten inte är samstämmig med EBO.De viktigaste förändringarna i ett doktrinarbete inför 2008 bör innehålla några av de delarsom konsituerar EBO på ett tydligare sätt. Tankesättet kring effektänkandet finnsnärvarande men det är terminilogin kring EBO som saknas..

Ett syfte med nätverksbaserat försvar är att erhålla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-näten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nätverk även under förflyttning. Det kan på sikt inkludera de funktionersom har krav på liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel på en sådan funktion ärsensorintegration genom sensornät. Ett av problemen i ad hoc-nätverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nätstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krävs i ett ad hoc-nät. För att gesnabb överföring krävs en utvecklad variant av de nätverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel på förbindelsen.

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik..

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förmågan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrån en övergripande nivå.Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och har genomförts med utgångspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen består av en jämförelse av ländernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrån deras förmåga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar på eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan påverkarländernas förmåga till interoperabilitet undersöks och därefter sker en analys för att visa hur derasförmågan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrågorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i ländernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur påverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmåga till logistiskt samarbete?.

Bakgrund: Förändringen från invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar innebär ävenförändring för officerens fysiska prestationsförmåga utifrån ett kompetensperspektiv. Detta ikombination med statsmakternas vilja att Sverige skall delta i internationella insatser i störreutsträckning än tidigare kommer troligen att påverka kravet på officerens fysiskaprestationsförmåga?Syfte: Få insikt om dagens armeofficer uppfyller de kvalifikationer/krav som ställs på fysiskprestationsförmåga i Nordic Battle Group sett ur ett kompetensperspektiv.Teori: Kompetensbegreppet och därtill hörande teorier.Metod: Abduktiv metod har tillämpats, empiri utifrån enkät- och intervjuresultat.Huvudresultat: Resultatet visat att en minoritet av armeofficerarna känner till tilläggskraven,både beträffande insatsorganisationen och krav för personal i NBG. Resultatet visat att enmajoritet av armeofficerarna uppskattar att de uppfyller de fysiska kraven för personal i NBG urett kompetensperspektiv. Resultatet visar dock att det generellt finns förbättringspotentialbeträffande armeofficerens fysiska prestationsförmåga..

I ett flertal länder pågår en utveckling av så kallade ?All electric ship? som innebär atttraditionella framdriftsystem bestående av motor-reduktionsväxel-axel-propeller ersätts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgår även inomfartygens hjälpsystem, det vill säga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersätts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling ärbland annat att minska utstrålat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhållskostnader, öka livslängden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta självständiga arbete är att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfå om vi driver utvecklingen av svenska ubåtar mot AES. Detta självständiga arbete kommeratt begränsa sig till ett fåtal av de system som finns ombord på en ubåt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersättas med elektriskt drivna aktuatorer utifrån degrundläggande förmågorna ledning, underrättelser, verkan, rörlighet, uthållighet och skydd.Metoden som används för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubåtarmot AES är en analys av texter, denna analys bygger på ett kvalitativt tänkande.

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan användas som enverkansform i framtida luftvärnssystem för att bekämpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de är konstruerade och hur HPM kan påverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvärnskonceptet är uppbyggt och vilka krav på förmågor somställs på framtida luftvärnssystem. Den undersöker även hur ett HPM-system är uppbyggt ochvilken verkan det kan ha på elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som ställs iluftvärnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas främst i scenarier där det ställs höga krav på eldhastigheten mot kryssningsmissiler påkorta avstånd.

Problemet som uppmärksammas i undersökningen är att Försvarsmaktens doktriner ochplaneringsmetoder till stor del är utformade ur ett top down-perspektiv som inte i så storutsträckning beskriver oväntad och/eller oönskad påverkan av effekter bottom up. Syftet medundersökningen är därför att förklara på vilket sätt beslut/agerande av marin chef vid taktisktförband ibland kan få oväntade och/eller oönskade konsekvenser på den politisk-strategiska nivån.Utifrån detta är syftet också att dra slutsatser genom att diskutera möjliga implikationer för dagensmarina operationer och doktriner. Undersökningen genomförs som en fallstudie av de tvåhändelserna; överlämnandet av svenska jagare vid Torshavn 1940 och robotkryssaren USSVincennes nedskjutning av ett civilt passagerarplan 1988. I respektive fall beskrivs försthändelseförloppet därefter genomförs bl a en analys om vad i fallet som avviker från detförväntade/planerade och på vilket sätt och inom vilka tidsramar det sker effekter bottom up.Slutligen dras slutsatser på vilket sätt fallet kan ge implikationer på dagens marina operationer ochdoktriner. Några av de implikationer undersökningen pekar på är att chef för taktiskt förband bör hakunskap om säkerhetspolitik och om de övergripande politiska målsättningarna för att snabbt kunnafatta beslut i komplicerade frågor även vid utebliven kontakt med högre ledning.

Kravet på tillgängliga, rörliga och interoperabla styrkor för uppgifter till oroshärdar runt om ivärlden har ökat. Sverige är medlem av EU och bidrar med styrkor till EU och NATO:sstyrkeregister. De svenska luftstridskrafterna står i dag i beredskap för ett antal uppgifter ochden uppgift som bedöms vara mest utmanande är Nordic Battle Group (NBG).Luftstridskrafterna har delar i NBG och delar som är direkt understödjande så kallade enablar.NBG är dimensionerad för att kunna vara autonom och första styrka på plats i ettoperationsområde. Detta innebär för de svenska luftstridskrafterna att upprättandet avluftkontroll, understödjande av mark och understödjande av sjöstyrkor ligger på Sverige och desvenska luftstridskrafterna. Detta kräver expeditionär förmåga.Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de svenska luftstridskrafternastransformering går mot en expeditionär förmåga.Den övergripande frågeställningen är till vilken grad är de svenska luftstridskrafternaexpeditionära? För att kunna analysera de svenska luftstridskrafterna expeditionära förmågadefinierar jag inledningsvis expeditionärt.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Ovanstående citat ger en bild av hur snabbt förändringarna sker i vår omvärld idag. Förr varframtiden enkel att förutspå och de planer som gjordes sträckte sig över flera år, men idag ärdet en förändrad värld vi lever i och förändringarnas vindar blåser allt starkare även kringFörsvarsmakten. Detta har inneburit ett stort omställningsarbete för Försvarsmakten och detär en process som går framåt om än i långsam takt. Samtidigt kommer allt fler och snabbarekrav på förändring från den politiska nivån. Ett sådant inspel är ovan nämnda EU BattleGroup koncept där Sverige tillsammans med Finland och Norge och Estland skall sättasamman ett förband som skall vara insatsberett 2008.I denna uppsats studeras hur denna beslutsprocess sett ut och hur den påverkats av de kortatidsförhållandena och den politiska styrningen från EU.Denna beslutsprocess avviker till stor del från andra typer av beslut eftersom den har varitmycket kort och möjligheterna att analysera tänkbara konsekvenser av beslutet har varit små.Därför är det intressant att se om detta är ett trendbrott för hur den politiska styrningenkommer att se ut för Försvarsmakten i framtiden..

Syftet med uppsatsen är att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk säkerhetspolitik, i förhållande till en europeisk militär kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militärstrategi, komplexitet i militära operationer, brister inomden europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jämfört svenskamed några europeiska länders stridskraftsutformning. För att uppnå syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frågeställningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmätas för de militärstrategiskamålen?2.