Utgångspunkt för uppsatsen är de nya krigen och deras strategiska karaktärsdrag. Syftet är att seom dessa ligger till utgångspunkt för svensk och brittisk militärstrategisk doktrin. Frågeställningarsom behandlas är vilka strategiska karaktärsdrag de nya krigen kan sägas ha, hur väl dessaöverensstämmer med svensk och brittisk doktrin, samt vilka likheter och skillnader som kanidentifieras.Undersökningen och jämförelsen genomförs med hjälp av ett verktyg som omfattar parametrarnaaktörer, moraliska resurser, medel, metoder, arena och stridskrafter. Med detta verktyg skapasutifrån litteratur om de nya krigen en typbild som visar den strategiska karaktären. Källmaterialet,svensk och brittisk doktrin, undersöks genom kvalitativ textanalys i ett komparativt upplägg.Studien visar att det finns en stor överensstämmelse mellan beskrivningen i doktrinerna ochtypbilden.

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag..

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:? När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?? På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod?.

Resultaten visar på att abnormal earnings model är en mertillförlitlig modell i förhållande till dividend growth model. Dettafrämst då abnormal earnings model grundar sig på mer tillgängliginformation samt att tillväxträntan i dividend growth model harkonstaterats vara orealistiskt hög. Analytikers prognoser tenderaratt vara optimistiska i början av undersökningsperioden 2000-2002. Perioden 2003-2007 präglas mer av pessimistiskavinstprognoser. Marknadens riskpremie fluktuerar mindre underperioden 2005-2007, vilket kan förklaras utav införandet av IFRSår 2005..

Several radioactive nuclides were deposited in Sweden after the Chernobyl accident in 1986. The greatest attention was given to 137Cs because of its relative long physical half life of about 30 years. 137Cs will be present in nature for more than 100 years before it has vanished completely. When radiocaesium decays to a stable end product ionizing radiation is emitted, which can cause cancer in humans that has been exposed to a high radiation dose. Radiocaesium behaves like potassium and is easily taken up into biological systems.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svårigheter i kris och under krig. I en tid då alltfler vill utnyttja luftrummet är det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vådabekämpningoch kollisioner. Vidare måste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befälhavaren attmaximera sina insatser utan begränsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet är viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges också en historisk återkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgår en stor förändring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivån i hela sjukvårdsorganisationen. Den ska ha som mål att kunna prestera samma vårdresultat som den fredstida civila sjukvården. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och de som arbetar inom sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten.Denna uppsats behandlar hur funktionsmålsättningen implementeras och vilka konsekvenser detta får för i första hand för krigsorganisationen men även för vårt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den civila sjukvården blir allt fler i framtiden.Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren på en samstämmig syn på behovet av en förändring av sjukvårdsfunktionen men även skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmålsättningen skall ske..

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.

Efter Kuwaitkriget 1991 har Kina påbörjat att modernisera sin försvarsmakt därinformationsteknologin fått en ökad betydelse. Informationsteknologin har medfört ett ökatkinesiskt intresse för informationsoperationer som ett sätt att angripa en motståndares system.Syftet med denna uppsats är att lägga en grund för fördjupad kunskap kring Kinas syn på ochförmåga till informationsoperationer och informationskrigföring, samt att inom dessaområden speciellt belysa CNO. Detta för att få en insikt i Kinas militära upprustning.Metoden som används för att analysera detta är att genom textanalys jämföra kinesisk ochamerikansk krigföringsförmåga inom informationsoperationer i allmänhet och CNO isynnerhet. Teoriansatsen för jämförelsen bygger på den svenska ?Pelarmodellen? somanalysverktyg för krigföringsförmågan.Resultatet visar på att det finns likheter mellan USA och Kina, men att det också finnsavgörande skillnader.

I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militära krishanteringsförmåga förmedlad av företrädare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001.Syftet med analysen är att dels  fastställa om det finns några substantiella skillnader i de båda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sätt på vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhållanden är påverkade av såväl ideologiska som inrikespolitiska hänsynstaganden..

Syftet med uppsatsen var att studera uppfattningen om och tillämpningen av ledningsprinciper iden operativa/taktiska ledningen av flygbasförband. Tidsperioden som studerades var 1997 till2003, under vilken Basbat 85 avvecklades och Basbat 04 infördes.Redan då flygvapnet bildades 1926 existerade en tidig form av flygbasförband.Organisationen utgjordes av personal som anställdes för tankning och skötsel av flygmaskinervid flygkårerna och flygskolan. För att skydda tillgångarna mot fientliga anfall spreds förbandentill många avlägsna flygbaser långt från territorialgränsen. Som mest hade flygvapnet mer än200 start- och landningsmöjligheter förberedda över hela landet. I Försvarsbeslutet år 2000försvann konceptet Bas 90.

Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1999 hade bland annat som mål att, med unionens svagaagerande på Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikenskapad sex år tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förändringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpåvisa dessa förändringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ändamål används en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för värdering av unionen utifrån dess strukturella förutsättningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men även förområdet relevant litteratur har använts.Analysen visar på den grundproblematik som råder inom området i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemsländernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvåförändringar som trots denna konflikt stärkt unionens förutsättningar att agera på det internationellaplanet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur det går att använda begreppetkrigföringsförmåga som ett analysverktyg vid en jämförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma år. Begreppet Krigföringsförmågahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg utifrånidentifierade mätpunkter och variabler och därefter prövats vid en jämförelse.Att använda begreppet krigföringsförmåga som ett analysverktyg har visat sig fruktbart. Begreppetkanske främst är tänkt att ses ur ett försvarsmaktsperspektiv men med viss flexibilitet går det attanvända för att analysera en enskild försvarsgren. Det går också att dra slutsatsen att det nyaorganisationsförslaget överlag bättre hanterar de faktorer och komponenter i den fysiska pelarensom identifierats som mest betydelsefulla. Naturligtvis går det inte i detalj att konstatera vad detnya organisationsförslaget kommer att innebära, men den genomförda undersökningen ger ändå enfingervisning om att det är positivt för Marinens krigföringsförmåga..

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..