Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..

The subject for this thesis is to analyze the Swedish political the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) through the use of history theories. The purpose is to examine the following two questions:1. what types of history consciousness is present in the source material2. the use of history (historiebruk) shown in the source materialThe source material has consisted two official party publications, Sverigedemokraternas principprogram from 2005 and 2011.The main theoretical frameworks for the analysis has consisted of the typology for use of history as presented by professor Klas-Göran Karlsson together with selected theories connected to history consciousness, not the least the model presented by Bernard Eric Jensen.The result of the analysis shows frequent examples where the use of history and history consciousness is present in the rhetoric used in the source material. By tracing the use back to the theories selected Sverigedemokraterna?s deployment of use of history and history consciousness is interpreted and discussed..

Byggsektorn är den största bidragande faktorn till växthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong är det material som bidrar till mest utsläpp av koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje år som generar ca 21 000 ton koldioxid under tillverkningen.Vid tillverkning av betong är det produktion av cement som bidrar till stora utsläpp av koldioxid (Frid et al. 2013).

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22).Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln.

Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar.

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2.Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring.Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer.Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen.

Arbetsmarknaden är idag ansträngd. Faktorer såsom effektivisering av organisationer, skepsis mot att nyanställa samt hög arbetslöshet medför att konkurrensen om arbetena har ökat. Därtill är sjukskrivningstalet högt. Långvarig sjukskrivning kan medföra mänskligt lidande bland annat på grund av att individen kan uppleva känslor av utanförskap samt otrygghet som ett resultat av att denne går miste om den gemenskap som vanligtvis återfinns på arbetsplatsen. Hög sjukfrånvaro genererar samtidigt höga kostnader för den statliga kassan.

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur insatsorganisationens uppgifter har förändrats för att möta det förändradeomvärldsläget och dels att ge förslag på hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att få en välfungerande insatsorganisation. Uppsatsen svarar på frågeställningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvärldens förändrade krav på insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lärande med enkelt och dubbelt lärande i organisationer. I uppsatsen används kvalitativ innehållsanalys baserad påett hermeneutiskt förhållningssätt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs.

Från och med årsskiftet 2004/2005 ska alla noterade koncerner inom EU redovisa enligt IAS/IFRS 2005. Regeringen gjorde i IAS-förordningen bedömningen att övergången till IAS/IFRS underlättar jämförbarheten mellan svenska och utländska företag och innebär att det blir lättare för svenska företag att etablera sig utomlands. Under vårterminen 2004 författades en kandidatuppsats vid Stockholms Universitet ?IAS/IFRS 2005-Ur de fyra stora revisionsbyråernas perspektiv? med syftet att förklara, belysa och reflektera kring förberedelse- och genomförandefasen av IFRS i revisionsbyråerna. Uppsatsen författades innan övergången och lämnades öppen för en ny studie efter övergången där det skulle vara möjligt att även den tredje fasen, resultatfasen, fanns med.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) används dagligen i en organisationsverksamhet. De organisationsmässiga förändringar som sker inom organisationen bördå påverka eller påverkas av den IKT-utveckling som sker inom organisationen.Uppsatsens frågeställning är om det går att urskilja hur och i vilken utsträckning somdetta sker. Detta behandlas i uppsatsen genom att studera olika faktorer såsomorganisationens struktur, mål och strategi. När informations- ochkommunikationsteknologin förändras och utvecklas kan kvalitet och kvantitet förorganisationens produktion förbättras. Om det går att fastställa vilka faktorer sompåverkar olika förändringar, så skulle man kunna styra effektivisering,konkurrensförmåga och produktiviteten hos en organisation.I denna uppsats har ett högteknologiskt konsult- och forskningsföretag använts somundersökningsobjekt.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting.

SammanfattningBakgrundFrån och med år 2005 måste alla börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag redovisa sina fastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. En värdering till verkligt värde motsvarar det värde som fastigheten har på marknaden vid värderingstillfället. En korrekt värdering innebär att det värderade värdet överrenstämmer med försäljningsvärdet.ProblemTrots införandet av IAS 40 redovisar de flesta bolagen realiserade värdeförändringar som utgörs av skillnaden mellan värderat värde och försäljningsvärde. I vår studie ska vi undersöka tänkbara orsaker till varför dessa värdeförändringar uppkommer och om företagen medvetet värderar exempelvis för lågt.UndersökningFör att utreda ovanstående problem ska vi undersöka realiserade värdeförändringar hos alla svenska börsnoterade fastighetsbolag under åren 2005-2007. Detta har vi gjort genom att granska bolagens årsredovisningar samt redan skriven teori inom ämnet.

Vid borrning av hål i berg för sprängning kan sprickor i berget och bergets övriga kvalitetsskillnader göra att det verkliga hålet avviker från det teoretiska. Enligt Arbetsmiljöverkets Författningssamling från 2003 så måste de två första hålraderna vid bergkanten ovan jord, där pallhöjden överstiger tio meter mätas in och dokumenteras. Detta för att kunna avgöra att försättningen är tillräcklig och därmed få en god säkerhet vid sprängning.Skanska införskaffade i början av 2005 utrustning för att själva kunna mäta in borrhål. Fram till dess har Skanska köpt in denna tjänst. Rapporten syftar till att utvärdera den utrustning som används vid inmätning.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).