Uppsatsens fokus ligger på att utreda om manövertänkande är implementerat i den svenska markstridsfunktionpå bataljonsnivån och vid lägre nivåer, samt manövertänkandets tillämpbarhet dåsvenska förband samarbetar med förband från andra nationer.Undersökningen har skett genom enkät och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter år 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertänkande samtförmåga att tillämpa manövertänkandets olika delar. Dock pekar resultatet på att svenska officeraregenerellt har begränsad erfarenhet av att tillämpa manövertänkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjänstgöra tillräckligt länge på specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvändig erfarenhet byggs upp.

Background/Problem: Since the IT-burst in 2000 it has been recession within IT-consultant firms (Sif 2004). The tendency is, however, changing slightly and IT-consultants firms are getting more assignments again (Arbetsmarknadsstyrelsen ? AMS, 2004). IT-consultants firms are however still related to stressed per-sonnel (Handelskammaren 2004; Hallstedt 2001). Another critical factor is the communication between management and workers.

Så mycket som 83 % av alla företagsförvärv misslyckas med att öka aktieägarvärde och hela 53 % minskar till och med i aktieägarvärde (Daniel & Metcalf, 2001). Det är mycket lättare att göra själva affären, än att få den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvärv beror oftast på kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt företagsförvärv (Lodofors & Boateng, 2006).Syftet är att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv och att kartlägga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgångsfaktorer och svårigheter under processen.I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrån ett flertal kulturella nivåer där värderingar får särskild uppmärksamhet då studien fokuserar på värdegrundsarbete. Det görs även en beskrivning av olika sätt att utveckla kulturer på. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hänsyn till vid implementering av företagskultur.

Bakgrunden till uppsatsen är den internationaliseringen som skett inom det svenska Försvaret. Därförmågan till lufttankning blivit intressant då det som regel används under internationellaflygoperationer.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns ett behov av lufttankning av JAS 39 Gripen,grundat utifrån de operativa förmågorna i Försvarsmaktens huvuduppgifter. Frågan är om det finns ettsvenskt behov av lufttankning för att lösa tilldelade uppgifter?Metoden som används är dels deskriptiv och dels komparativ. Studien utgår från manöverteorinsgrundelement.

Syftet med uppsatsen har varit att undersök om USA:s och Kinas agerande för attsäkerställa tillgången på olja medför en sådan risk att en allvarlig konflikt kan uppstå mellanstaterna. Genom att utforska världens produktion och konsumtion av olja mellan åren 2000 -2004 klarläggs dels vilka de stora producentområdena är, dels att världen idag har fått ettökande behov av olja. Tillsammans med hur världens idag kända reserver är fördeladeunderstryks den strategiska betydelsen av Mellanöstern.Genom att studera USA:s och Kinas nuvarande produktion, konsumtion, reserver ochprognoser inför framtiden skapas en bra bild över vilket beroende av importerad olja de haridag och bedöms få i framtiden. Allt tyder på att USA och Kina i fortsättningen kommer varastarkt beroende av importerad olja från Mellanöstern.Den empiriska undersökningen visar på stora skillnader mellan staternas agerande inomden politiska, ekonomiska och militära sektorn. I slutanalysen är det möjligt att peka ut fyraområden där det i framtiden finns allvarliga risker för konflikt mellan USA och Kina i derassträvanden efter tillgång på olja.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Denna uppsats fokuserar på hur bilden av islam och muslimer visas i läroböcker från 2001 och framåt. Syftet med uppsatsen är att se om de samhälleliga förändringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har påverkat läromedlen. Undersökningen görs på läroböcker skrivna efter 2001 i ämnet religionskunskap. Läroböckerna är på gymnasienivå. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om orientalism.

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme..

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;? Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.? Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.? De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system..

?No one leaves behind? är en uppsats som diskuterar vilka berättarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjälp av teoretiska metoder från strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas även begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se någon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen är att filmerna har en gemensam berättarstruktur och gemensamma teman som är viktiga för de ideologiska tankar och värderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman såsom ära, mod och heder, det manliga förhållandet som i uppsatsen benämns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket är mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lämnas kvar i en krigszon, levande eller död..

Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav.

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss..

Internationell statistik från incidentorganisationer och polisiära myndigheter visar att antaletavsiktliga intrång och intrångsförsök i datorer eller nätverk av datorer generellt ökar mellan 60och 100 procent årligen. IT-kriminaliteten ökar i motsvarande omfattning. Att intrång kangenomföras visar att nuvarande konventionella skyddsmetoder inte alltid är tillräckliga.Försvarsmakten, som alltmer ökar sitt beroende av IT, påverkas såväl direkt som indirekt avdenna utveckling.I denna uppsats genomförs en översiktlig inventering och beskrivning av ett antalkonventionella och vilseledande skyddsmetoder för datorer eller nätverk av datorer. Syftet är attvärdera på vilket/vilka sätt vilseledande skyddsmetoder, i förhållande till konventionella, bidrartill ökad informationssäkerhet för Försvarsmakten. Respektive skyddsmetod värderas mot ettantal förmågor, som ur ett informationssäkerhetsperspektiv bedömts önskvärda.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.