Under senaste decenniet har Försvarsmakten omstrukturerats och allt färre ungdomar genomför värnplikt. Samtidigt har Sveriges internationella åtaganden ökat vilket fått konsekvenser för rekryteringsbasen och möjligheten till personalförsörjning av förband för internationella insatser. Enligt Målbild 2010 skall 30 % av en ålderskull värnpliktiga rekryteras för att klara av personalförsörjningen. Studien har genomförts som en kvantitativmetod. Arbetssättet har varit deduktivt där motivationsteorier har använts.

Efter Kuwaitkriget 1991 har Kina påbörjat att modernisera sin försvarsmakt därinformationsteknologin fått en ökad betydelse. Informationsteknologin har medfört ett ökatkinesiskt intresse för informationsoperationer som ett sätt att angripa en motståndares system.Syftet med denna uppsats är att lägga en grund för fördjupad kunskap kring Kinas syn på ochförmåga till informationsoperationer och informationskrigföring, samt att inom dessaområden speciellt belysa CNO. Detta för att få en insikt i Kinas militära upprustning.Metoden som används för att analysera detta är att genom textanalys jämföra kinesisk ochamerikansk krigföringsförmåga inom informationsoperationer i allmänhet och CNO isynnerhet. Teoriansatsen för jämförelsen bygger på den svenska ?Pelarmodellen? somanalysverktyg för krigföringsförmågan.Resultatet visar på att det finns likheter mellan USA och Kina, men att det också finnsavgörande skillnader.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur det går att använda begreppetkrigföringsförmåga som ett analysverktyg vid en jämförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma år. Begreppet Krigföringsförmågahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg utifrånidentifierade mätpunkter och variabler och därefter prövats vid en jämförelse.Att använda begreppet krigföringsförmåga som ett analysverktyg har visat sig fruktbart. Begreppetkanske främst är tänkt att ses ur ett försvarsmaktsperspektiv men med viss flexibilitet går det attanvända för att analysera en enskild försvarsgren. Det går också att dra slutsatsen att det nyaorganisationsförslaget överlag bättre hanterar de faktorer och komponenter i den fysiska pelarensom identifierats som mest betydelsefulla. Naturligtvis går det inte i detalj att konstatera vad detnya organisationsförslaget kommer att innebära, men den genomförda undersökningen ger ändå enfingervisning om att det är positivt för Marinens krigföringsförmåga..

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett demonstratorperspektiv föreslå vilken typ av lvrobotsystem som skall vara lvrobotdemonstrator 2010. Metoden som används är att beskriva olika myndigheters uppfattning om demonstrator, den hotbild från luftmål som är aktuell 2010-2020, de aktuella svenska lvrobotsystemen och de uppgifter som FM anser att dessa skall lösa samt teknikutveckling för lvrobotar. En analys av underlaget ger mer konkreta syften och nivåer på demonstratorer, en jämförelse mellan hot och lvrobotsystemens förmåga visar vilka förmågor lvrobotsystemen saknar, slutsatser av lvförbandens uppgifter och teknikutveckling redovisas. Med stöd ur hela underlaget diskuteras sedan vad som skall demonstreras och hur detta skall demonstreras. Avslutningsvis identifieras två system som kan möta kraven på demonstratorn och ett av systemen väljs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka med vilka grunder det direkta flygunderstödetunder ?Operation OVERLORD? genomfördes. Min undersökning studerar USAAF (UnitedStates Army Air Force) och dess flygunderstöd i den europeiska delen av andra världskriget.Detta innebär att uppsatsen avgränsas till det direkta amerikanska flygunderstödet på deneuropeiska arenan.Mitt intresse för ämnet väcktes i somras när det var exakt sextio år sedan landstigningen vidNormandie genomfördes. Detta uppmärksammades stort med olika evenemang. Som flygareär det av naturliga skäl särskilt intressant vilken roll flygstridskrafterna spelat i olika insatser.När landstigningen genomfördes under sommaren 1944 var andra världskriget inne på sittfemte år.

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

Många försvarsanalytiker och luftmaktsteoretiker har sedan 1990-talet gjort gällande att teknisktavancerade så kallade UCAV farkoster, kan komma att ersätta eller komplettera många av de idagmest avancerade stridsflygplanens uppgifter. Dessa förväntningar har inte infriats. De beväpnadeUAV som nu används i pågående operationer skulle mer kunna liknas vid beväpnade propellerdrivnasegelflygplan och utvecklingen av dessa kan sägas ha varit mer pragmatisk än innovativ.Utvecklingen skulle kunna förklaras som två olika utvecklingsspår, Armed UAV och UCAV. Undersökningenvisar att det är Armed UAV:s egenskap, uthållighet som gör att den är ett så efterfrågatsystem i dagens lågintensiva konflikter. UCAV å andra sidan har visat sig vara både dyrareoch komplexare än man tidigare förutsåg, men framförallt är dess egenskaper hastighet, autonomioch signaturanpassning i dagsläget inte efterfrågade..

Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat?Försvarsmaktskvalitet?, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förändra organisationen till attbli mer förändringsbenägen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förändringsarbete och kan då undersökas som ett exempel på det.Men är det ett framgångsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mätapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval.

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element..

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNATO:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99.

Syftet med denna uppsats är att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur då eget radioaccessnät saknas eller ej finns tillgängligt. Tidshorisonten sträcker sig intill 2015.Med anledning av den pågående utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att använda civil teknik då eget radioaccessnät ej finns tillgängligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. Därefter studeras kontrollmöjligheter och målsättning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vägs de studerade områdenas slutsatser mot en utvärderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begränsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten.

När man studerar logistik finner man att det är ett mångdimensionellt område sett både ur civiltoch militärt perspektiv. Man finner att begreppet logistik används i stor omfattning i dagenssamhälle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare år se en snabb utveckling och förändring avseende uppgifter och struktur och där säkerhetspolitiskaförändringar i omvärlden påverkar på olika sätt. Detta inverkar även på logistikfunktionensom måste anpassa sitt funktionsområde utifrån de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingående delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrån operativ och strategisk nivåoch endast den militära logistikfunktionen har studerats.

Minan är en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor är små,billiga i anskaffning, kräver en liten grad av underhåll och kan läggas ut från i stort settvilken plattform som helst. Minor kan användas både i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begränsa en motståndare tillgång till specifika områden. Minor kan ocksåanvändas som försvar av specifika högvärdiga objekt, för att förändra militärgeografin ochförsvara hamnar, basområden m.m. Att möta och neutralisera minor kräver insats ochansträngning som ej står i proportion till motståndarens insats.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvängning? för attFN på ett mer effektivt sätt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrämjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbättringar.