Syftet med denna uppsats är att undersöka det som i militära sammanhang samlas under denengelska termen ?Medical Intelligence? eller med den svenska översättningen ?medicinskaunderrättelser?. Med uppsatsen avses att, ur ett militärt perspektiv, undersöka medicinskaunderrättelsers inverkan att lösa uppgifter såväl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att få ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan på olika militära ledningsnivåer, d.v.s. hur de medicinska underrättelserna inverkar påmilitärstrategisk, operativ respektive taktisk nivå.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod använts.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till ökad spårbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett väpnat angrepp på Sverige..

Syftet med uppsatsen är att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnå ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om interoperabilitet samt analyserats med hjälp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen så talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frånundersökningen som indikerar att det råder olika uppfattningar om synen på enstakainteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen på, framgångsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förändring och ?ökat joint tänkande?, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthållighet med de ingåendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhåll samt reservdelar.Skillnaderna gällde i både fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer..

On the 17th of January 2002 the Swedish government presented a bill to theSwedish parliament, proposing ways of strengthening the Swedish democracythrough reforms for increased elements of participatory democracy. A publicreport on the state of the Swedish democracy had been released two years earlierwith similar enthusiasm for participatory democracy. However, the participatoryideals of these two documents were strongly criticised by a group of scholars.The aim of this thesis is to analyze and compare the arguments articulatedbetween the years 2000 and 2002 by the actors mentioned above, and to examinetheir relation to arguments concerning political participation, articulated bythinkers from previous times. By classifying the arguments into different groupsdepending on their content I find that both parties in the Swedish argumentationfocus on the effects of participatory democracy on political equality, on theefficiency of the political decision-making and the quality of the decisions beingmade, and finally on the personal character of the citizens. Among the argumentsarticulated by thinkers from previous times, similarities with the Swedishargumentation can be seen as well as important differences.

Ominriktningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar ställer nya krav och villkor påframtidens materielförsörjning av försvarsmateriel. I huvudsak kommer de nuvarandeanskaffningsformerna att bibehållas men samtidigt har några möjliga, alternativaförsörjningsprinciper identifierats, en av dom är leasing.Syftet med denna uppsats är att, induktivt, analysera om leasing är en möjlig försörjningsprincipför försvarsmateriel. Analysen utgår från frågeställningarna om leasing kan ersätta/kompletteradagens anskaffningsformer, vad som krävs och i vilka former. Dessutom analyseras vilkabegränsningar och konsekvenser ett användande av leasing kan innebära för Försvarsmaktensförmågor vid ett förändrat omvärldsläge, nationellt och internationellt. Analysen genomförs medtyngdpunkt på makronivån, helhetsförståelse, och som en principdiskussion.

I en omvärld som ställer allt högre krav på delaktighet kom ett uppdrag 2000-03-30 till Norrbottens Flygflottilj, F 21 som på nio månader skulle sätta upp ett nytt internationellt förband. Om förbandet kallas ut blir det första gången sedan sextiotalet som Sverige fullgör tjänst med krigsflygplan utomlands. Swedish Air Force Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 skulle ställas i 30 dagars beredskapDenna uppsats syftar till att beskriva och analysera den planeringsprocess som har genomförts på F 21 ur de traditionella perspektiven problemformulering, genomförande och utvärdering avseende detta nya förband.Undersökningen har genomförts som en fallstudie på F 21 och avgränsats till AJS 37. Planeringsprocessen har studerats genom intervjuer av chefer inom SWAFRAP organisationen.Studien pekar på att processer av detta slag är ytterligt komplicerade och kräver mera forskning om vi skall lyckas förstå alla ingående komponenter och deras interaktion..

Gerillakrigföring som metod i konflikter som inte är mellanstatliga är aktuella att studera ur ett svensktperspektiv. Ett ökat internationellt militärt åtagande föranleder valet av ämne, samtidigt som okonventionellatillvägagångssätt omgärdas av fascination. Uppsatsen undersöker vilka faktorer som ligger bakomframgångar med gerillakrigföring, i syfte att öka medvetenheten om de företeelser som behöver uppmärksammasi en konflikt med gerillakrigsinslag.I arbetet utnyttjas en induktiv metod kombinerad med fallstudier. Inledningsvis skapas en definitionsgrundför gerillakrigföring. Därefter prövas teorin om krigföringens principer som framgångselement på krigen iAlgeriet (1954-62) samt Malaysia (1948-57).

Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mängdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset.

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Vad har hänt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfält innebär att anpassningarbehövs/krävs för att uppnå interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För attkunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthållighet inom ramen förmanöverkrigföring eftersträvas en förenklad logistik på stridsfältet.En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/bränsle(Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt destrukturer som gäller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte är att ta fram styrande faktorersamt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/bränsle inomFörsvarsmakten. Vidare är uppsatsens målsättning att identifiera problemområden med syfteatt ge underlag för materiel? och organisationsutveckling.

Det har varit tillåtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista västländerna som införde återköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmärkande faktorer det finns för företag som gjort återköp mellan åren 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag på A-listan som har gjort återköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benägenhet till återköp har vi jämfört de återköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, även den från A-listan. Skillnaderna har vi försökt påvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal från företagens årsredovisningar.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ?Fourth Generation Warfare? ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer.