SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

Under andra världskriget kom tyskarna att använda sig av tillfälligtsammansatta förband. Många av dessa tillfälligt sammansatta förband stred inom ramenför division och skapades oftast också ur dem. Från 1939 och ända till slutet av krigetanvändes så kallade kampfgruppen för att lösa olika uppgifter. Tiden varierade för detillfälliga uppsättandena från enstaka dygn till veckor och månader.Med de olika truppslagens sammansättning i divisionerna skapades grunden för att kunnakombinera många system till rätt sammansättning av tillfälligt sammansatta förband,kampfgruppe.Uppsatsen kan ge generella erfarenheter, slutsatser och idéer inför framtidens tillfälligtsammansatta förband, inte minst med tanke på EU:s bataljonsstridsgrupper, EUBattlegroups, från de erfarenheter man finner i militärhistorien.Syftet med denna uppsats är att problematisera och kritiskt diskutera fenomenet tillfälligtsammansatta förband genom att analysera organiseringen av tyska kampfgruppen underandra världskriget, för att om möjligt, identifiera de viktigaste förmågorna som ettsammansatt förband behöver ha för att framgångsrikt uppnå sina mål..

Det civila samhället har inte förstått vilka förändringar som Försvarsmakten (FM) gått igenom. Urrekryteringssynpunkt är det inte acceptabelt. Sveriges säkerhetspolitiska inriktning har förändratsoch det är Försvarsmaktens ansvar att kommunicera denna förändring till samhället. Om inte FMlyckas med sin kommunikation, och då speciellt till de ungdomar FM behöver rekrytera, kan FMpå sikt få stora problem med bemanning av de internationella insatsförbanden. Redan vidmönstringen måste det finnas tillräckligt hög kvalitet och stort urval av ungdomar som villtjänstgöra utomlands.

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues.

Through trading with countries that have a relative aboundant supply of labor, Sweden changes it's effective supply of labor, in a Factor Content perspective. This essay does two Factor Content analyses, one for year 1995 and one for 2000. The first comparison of these analyses shows that Sweden exports about 27 600 labor-years more year 2000 than 1995. However, since Factor Content analysis arguably underestimates the imported labor, some assumptions are made in order to correct for this. This correction has great importance for the final analysis.

Under våren 2003 blir läget i Kongo så allvarligt att FN begär hjälp från EU. Detta resulterar i att EUgenomför en operation helt utan stöd från NATO-resurser, utanför unionens gränser, i ett av världensvärsta konfliktområden. Sverige vid sidan av Frankrike utgör de enda bidraget med stridande trupp.Syftet med uppsatsen är att förklara vilka de bakomliggande orsakerna var till att Sverige deltog pådet sätt som gjordes. Beslutet togs utan att det fanns någon press på svenskt deltagande. Det tidigasvenska initiativet, utfästelserna i EU och hastigheten i beslutsprocessen samt att det blev specialförband(SF) som fick lösa uppgiften var utmärkande.

Denna uppsats på C-nivå, som en del av Försvarshögskolans Chefsprogram, har som syfte att bidratill en ökad förståelse för styrningsproblematiken och den problematiska relationen mellanstatsmakten och Försvarsmakten.Den huvudsakliga metoden i denna uppsats empiridel är en form av kvalitativ textanalys av regeringensPlaneringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag och det dokument som kommunicerarmed denna vilken är Försvarsmaktens budgetunderlag för att undersöka om det finnsmissförståelse mellan av statsmakten ställd uppgift och av Försvarsmakten uppfattad uppgift.Dessa dokument är också det huvudsakliga källmaterialet. Andra dokument som används är t exregleringsbrev och propositioner.Uppsatsens övergripande frågeställning är huruvida regeringens styrning är otydlig eller svårtolkadeller om Försvarsmakten inte förstår vad regeringen vill? Den mera konkreta frågan är; Finnsdet missförståelse mellan av regeringen ställd och av Försvarsmakten uppfattad uppgift?Avslutningsvis presenteras möjliga tolkningar av hur vi kan förstå den problematiska styrningen.Planeringsanvisningarnas krav på Försvarsmaktens förmågor är analyserade mot Försvarsmaktenssvar i budgetunderlagen för åren 2005, 2006, 2007 och 2008..

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjänstgöring ochutbildningen av officerare har förändrats och anpassats till det framtida kravet på internationellaåtaganden. Utifrån syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar på om officerens attitydoch vilja att tjänstgöra internationellt förändrats och om utbildningen av officerare på bästa sätthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.Därefter har en översiktlig bild av viljan och synen på internationell tjänst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn på internationell tjänst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet där de huvudsakliga slutsatserna äratt Försvarsmakten tidigt måste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krävas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare så att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka..

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  .

Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04).

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur insatsorganisationens uppgifter har förändrats för att möta det förändradeomvärldsläget och dels att ge förslag på hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att få en välfungerande insatsorganisation. Uppsatsen svarar på frågeställningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvärldens förändrade krav på insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lärande med enkelt och dubbelt lärande i organisationer. I uppsatsen används kvalitativ innehållsanalys baserad påett hermeneutiskt förhållningssätt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs.

Försvarsmakten har idag en oönskad äldre ålderstruktur som inte är avpassad förorganisationens uppgifter och struktur i framtiden. Samtidigt är man är tvungen att säga uppyngre officerare för att kortsiktigt kunna klara de ekonomiska målen. Detta ärkontraproduktivt vilket gör att Försvarsmakten i framtiden vill skapa ett nyttpersonalförsörjningssystem. För att kunna genomföra detta måste ett antal av dagensofficerare yrkesväxla för att göra plats för det nya systemet. Uppsatsens syfte är att få insikteri vilka förutsättningar det finns för dagens officerare att yrkesväxla till ett civilt arbete.Uppsatsen svarar på vad som är officerskompetens och hur officerskompetensen kanbeskrivas med andra ord.

The purpose of this essay is to investigate and assess, with Clausewitz?s theory as thebackground, how different military theorists interpret and relate to the nature of war.This essay illustrates the state of research into Clausewitz?s philosophical influences.Clausewitz?s theory of the nature of war is subjected to a qualitative text analysis that is followedby a critique of other military theorists interpretations of his theory. Subsequently a descriptive,comparative qualitative text analysis is performed where the factors identified by Clausewitz asbeing part of the nature of war (?rational thought?, ?passion? and ?chance?) are used as a meansto interpret and assess how other military theorists relate to Clausewitz theory. This essay ismainly founded on analysis of the works of Jomini, Delbrück, Fuller, Liddell Hart, Handel,Roxborough, van Creveld and Keegan.

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehåll, tar Försvarsmaktens verksamhet från och mednu en tydligare utgångspunkt i militärvetenskapen. Doktrinens innehåll bygger på teorier ommedel och metoder för krigföring från krigsvetare (militärteorier) som sträcker sig kontextuelltöver en tidsmässigt lång period. Jämförelsen har studerat hur doktrinen på motsvarande sätt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen på den militära chefens egenskaper och karaktär hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto påverkat doktrinens innehåll avseende medel och metoder för krigföring.Jämförelsen visar att inbäddat bakom de förmågor om egenskaper och karaktär hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spårbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktär hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jämförelsens resultat uppstår skillnader. Närverklighet avseende utbildning, övning och träning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehåll, och genomlyses av krigsvetares och militära tänkares syn om egenskaper och karaktär,då uppstår skillnader..