Titel: Förberedande chefsträning ? hur förbereds potentiella chefer för chefsarbete? Nyckelord: Förberedande chefsträning, trainee, traineeprogram, ledar- och Chefskap, erfarenhetsbaserat lärande. Författare: Lena Barkstedt, Tina Kardum, Daniel Kelly och Peter Mjärdner Handledare: Per-Hugo Skärvad och Robert Wenglén Problem: Hur förbereds potentiella chefer för chefsarbete? Hur ser innehållet ut i den förberedande chefsutbildningen, vad lärs ut? Hur ser inlärningsprocessen ut i utbildningen, hur lärs det ut? Är det möjligt att lära ut ledarskap? Syfte: Vårt syfte är att skildra hur organisationer förbereder potentiella chefer. Detta gör vi genom att beskriva ett företags traineeprogram, dess innehåll och inlärningsprocess.

Vår uppgift med uppsatsen är att undersöka chefernas roll i internkommunikationen på Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmåga. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur cheferna på Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagsläget på bruket. Uppgiften fick vi på initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbättra chefernas kommunikativa förmåga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt får använda för att förstå deras kommunikativa ansvar och roll i förhållande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger på våra slutsatser från vår undersökning i kombination med väsentliga teorier..

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat Chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade Chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.

Uppsatsen syftar till att studera hur verksamhetsstyrningen på fyra utvalda företag ser ut i goda och dåliga tider. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt genom ställda enkätfrågor till chefer samt en chefsrekryterare. Angreppsättet är även abduktivt då vi växlar mellan empiri och teorier. De utvalda företagen är placerade i Brandingers modell över planeringssituationer för att sprida dem enligt kriterierna "föränderliga affärsförutsättningar" och "lätthet att förändras". Vi har kommit fram till ett antal hypoteser som visar på tendenser att mer förändringsbenägna företag förändrar sin verksamhetsstyrning i större utsträckning.

Hur kan det förklaras att läkare har svårt att acceptera icke-läkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien är byggd på litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen används teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till två möjliga förklaringar till varför läkarna har svårt att acceptera icke-läkare i rollen som chef.

Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, såväl i själva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren används teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger på en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete är fritt inom uppställda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i kläm?, genom att motstridiga krav ställs från olika intressenter.Analysen visar också att mellancheferna upplever att de i hög grad får agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi även fram till att ledningens krav på mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och Chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första Chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Inom offentlig sektor och särskilt sjukvårdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar på ledarskapet. Man kan säga att tre nivåer då samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare får ofta en nyckelroll i förändrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget är av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus på vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region Skånes sjukvårdsverksamhet.

I Sverige är jämställdhet ett ?hurraord? och visst, är vi jämställda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fästas på papper. Sverige har i teorin kommit längst i världen i fråga om jämställdhet och den officiellaideologi när det gäller relation mellan könen präglas av jämställdhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jämställd bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden är segregeradbåde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och män har inte samma möjligheter att etablera sig på denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvärderas, förminskas och nonchaleras och därför befinner sig de flesta kvinnor på lägre befattningar än män.Mäns kompetens betraktas som mer lämpade för högre poster, deras framgångar och bidrag förstärks medanderas begränsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gärna den rådande könsordningen på arbetsmarknaden som det rätta, det naturliga, ochofta som det bästa.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra Chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt Chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.