Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kulturellt perspektiv studera hur den verkställande chefens inställning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens Chefsarbete i en organisationsförändring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förståelse för hur de tre parametrarna kan påverka ledarens handlingar i process, mål och resultat av förändringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef närmast de anställda och samtliga har genomfört en organisationsförändring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkställande chefens inställning till parametrarna påverkar hens Chefsarbete vid en organisationsförändring genom att hen formar sitt Chefsarbete beroende på vilken parameter som är mest betydelsefull för individen. Vad den verkställande chefen värderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, inställning och auktoritet..

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kulturellt perspektiv studera hur den verkställande chefens inställning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens Chefsarbete i en organisationsförändring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förståelse för hur de tre parametrarna kan påverka ledarens handlingar i process, mål och resultat av förändringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef närmast de anställda och samtliga har genomfört en organisationsförändring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkställande chefens inställning till parametrarna påverkar hens Chefsarbete vid en organisationsförändring genom att hen formar sitt Chefsarbete beroende på vilken parameter som är mest betydelsefull för individen. Vad den verkställande chefen värderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, inställning och auktoritet..

Studiens syfte är att undersöka vilka styrmekanismer som förekommer i innovationsintensiva organisationer och hur dessa påverkar innovationsförmågan. På detta sätt är förhoppningen att skapa en förståelse kring samspelet mellan ledarskap, individ och organisation. Arbetet har utförts genom en fallstudie med en komparativ design. Då syftet är att skapa en förståelse kring studieobjekten har vi utgått ifrån en tolkande ansats och uteslutande använt kvalitativ data. Studien har genomförts på fyra organisationer: Gambro, BMC, BioInvent och Jolife.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa.

Titel: Förberedande chefsträning ? hur förbereds potentiella chefer för Chefsarbete? Nyckelord: Förberedande chefsträning, trainee, traineeprogram, ledar- och chefskap, erfarenhetsbaserat lärande. Författare: Lena Barkstedt, Tina Kardum, Daniel Kelly och Peter Mjärdner Handledare: Per-Hugo Skärvad och Robert Wenglén Problem: Hur förbereds potentiella chefer för Chefsarbete? Hur ser innehållet ut i den förberedande chefsutbildningen, vad lärs ut? Hur ser inlärningsprocessen ut i utbildningen, hur lärs det ut? Är det möjligt att lära ut ledarskap? Syfte: Vårt syfte är att skildra hur organisationer förbereder potentiella chefer. Detta gör vi genom att beskriva ett företags traineeprogram, dess innehåll och inlärningsprocess.

Betydelsen av ett gott chefskap inom äldreomsorgen är av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. Omvårdnadsarbetet påverkas av chefens sätt att arbeta och det krävs därför att chefen är medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie är utförda med sju enhetschefer inom äldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk äldreomsorg uppfattar sitt Chefsarbete inom detta verksamhetsområde. Resultatet visade att arbetssätt, relationer, förhållningssätt och utvecklingsarbete är faktorer som enligt dessa chefer utmärker ett bra chefskap.

During later years coaching has gained popularity. Coaching offers help to learn rather than to teach and enables optimal performance. The method that builds consciousness, strengthens choices and leads to change in the wanted direction, can deduce to some of history's most successful educationalists. A coaching area steadily increasing is business- and executive coaching. The overall purpose with this paper is to explain what coaching is generally speaking, with specific focus on business- and executive coaching.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Denna studie syftar till att beskriva chefers syn på administration inom stadsbyggnadsförvaltning och att identifiera förbättringsmöjligheter inom administrativt arbete. Studien bygger på fem individuella, kvalitativa intervjuer och en workshop. I studien deltar fyra enhetschefer och en avdelningschef från en stadsbyggnadsförvaltning i Sverige. Till detta tillkommer en litteraturdel som baseras på bilden av Chefsarbete, chefsrollen i offentlig sektor och två förbättringsstrategier Lean och Sex Sigma. I workshopen används Sex Sigma´s fiskbensdiagram som verktyg. Informanternas syn på administration är framförallt att den anses som nödvändig.

Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation.Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.