Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Syftet med uppsatsen är att göra en fördjupning i Matematik B och undersöka samhällselevernas attityder till kursen och deras otillfredsställande resultat i ämnet. Det gör jag med hjälp av en anonym enkätundersökning. Teorin jag använder mig av har sin utgångspunkt i de fyra motivationsaspekterna: värdering, målorientering, akademisk självvärdering samt orsakstolkningar.Resultatet av min undersökning visar att samhällseleverna har ett väldigt svagt intresse för ämnet. De anser att ämnet saknar relevans i det verkliga livet och svårighetsgraden upplevs dessutom som hög. Många elever ägnar ämnet 1-3 timmar per vecka utöver lektionstid och ändå är ca 85 % av eleverna inte nöjda med sina provresultat.

Vårt syfte är att studera svenska konsumenters uppfattning om cause-related marketing på den svenska marknaden samt om detta påverkar deras köpbeslut. Undersökningen avser de CRM-kampanjer där företag samarbetar med välgörenhets-organisationer och tar fram specifika produkter för detta ändamål, som således kombinerar två varumärken. Vi har utgått från ett konsumentperspektiv då vi anser att detta på bästa sätt uppfyller vår problemformulering och syfte. Vi har utfört en kvalitativ studie för att möjliggöra förståelse av de bakomliggande anledningarna till respondenternas svar. Vi har använt oss av teorier om cause-related marketing och co-branding samt TORA-modellen vilken rör köpbeteende.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lärarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrån barnens lärande. För att synliggöra lärarnas tankar och erfarenheter användes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan på barnens lärande. Lärarna menar att miljön skapar lärarens roll och det är lärarna som innehar huvudrollen när det gäller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska ändras och lämpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgå från barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lärande miljö.

Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ändå visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nå de uppsatta målen. Flera aspekter pekar på att motivation är en underliggande faktor och att förmågan att motivera är en av de mest grundläggande kunskaperna som en projektledare måste besitta.Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet är att undersöka vad systemutvecklare motiveras av, i jämförelse med projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrån detta är att ta reda på vilken roll projektledaren har gällande motivationen i IT-projekt.Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affärsprocesstjänster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data från både systemutvecklare och projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer.

Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet.En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte.

Eftersom våld gestaltat i cartoon-stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att våldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda på vad i stiliseringen som har störst inverkan. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt har arbetet ställt frågor kring hur stilisering av form eller textur påverkar uppfattningen av en karaktär i 3D-grafik. För att besvara dessa frågor utfördes ett praktiskt arbete bestående av två modellerade karaktärer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och stilisering i cartoon-stil, vilket innebar stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan främst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkäter baserade på främst slutna frågor och skalor.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Kursplanen för ämnet svenska framhåller i många passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I ämneskommentaren för svenskämnet används ordet identitet vid tre tillfällen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat där elever och lärare gemensamt diskuterar exempelvis måluppfyllelse kräver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att fråga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjälp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftspråket strukturerar, men också att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehållsskategorier.