Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrågorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gäller innebörd på arbetsmarknaden, men också hosfolk i allmänhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra människors omdömen om yrket påverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjälp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Idag ställs allt större krav på chefer från såväl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjälp för att klara sin roll. Således blir stödet från HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara både dagliga utmaningar och långsiktiga höga mål. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet från HR i dagsläget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien är undersökningen mellan chefers förväntningar på stödet från HR kontra det stöd som levereras. Studien består av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahållandet av stöd från HR.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar..

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen användes i praktiken och hur beslutsprocessen påverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgångspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stämma in på deltagarna, var sedan ett bekvämlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat på fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre män och två kvinnor från varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrån en konstruerad intervjumall, varpå resultaten analyserades med inspiration från analysmetoden tematisk analys.

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Problem/Bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett ett paradigmskifte inom företagsvärlden bl a när det gäller ledarskap och synen på de anställda. Det innebär en ny människosyn som fokuserar på ökat ansvar och handlingsfrihet för medarbetarna vilket också ställer nya krav på människors självständighet. Detta öppnar upp för en ny typ av lärande och utveckling inom organisationerna, inte bara för de anställda utan också för deras ledare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur chefers lärande och utveckling ser ut samt studera hur chefer stöds och fortbildas i sin chefsroll.Beskrivning: Utifrån ett uppdrag av ett rekryteringsföretag har en kvalitativ undersökning gjorts om chefers lärande. De teoretiska utgångspunkterna har bl a varit Sennets syn på människan i den nya kapitalismen, det kommunikativa ledarskapet, teorier om lärande samt kvinnligt perspektiv på ledarskap. Sex intervjuer har utförts och analyserats utifrån ett antal teman, bl a ledarskapet och personalen, inställning till utbildning inom ledarskap och det egna lärandet.Slutsatser/Resultat: Informanterna tycker att det är viktigt att möta kraven från det nya samhället och medarbetarna och har olika sätt att utveckla sig.

Syftet med uppsatsen är att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjänst, som benämns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tillträtt tjänsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger på nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjänsten då de har en större förståelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kännedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjänst med två befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, är positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera problematiska aspekter som nya chefer inom tjänsteverksamheter ställs inför vid inträdandet i en chefsroll och under den första tiden som chef. Vi har i denna uppsats valt att genomföra en litteraturstudie där vi ställer existerande forskning inom två områden; tjänstesektorns särdrag och omställningen för nya chefer, i relation till forskning om chefers arbetsuppgifter och analyserar materialet för att på så sätt bidra med ny forskning. För att illustrera våra analyser har vi intervjuat tre nya chefer inom hotellbranschen. Vi har funnit att problematiken i de arbetsuppgifter som vi redogör för att chefer utför inte är unik för nya chefer. Vi hävdar dock att mer erfarna chefer oftast, genom att reflektera över och lära sig av sina erfarenheter, har lärt sig hur de ska handskas med dessa uppgifter och att de därför inte upplever dem som problematiska Avslutningsvis kan vi konstatera att många av de redan problematiska arbetsuppgifterna för nya chefer blir än mer problematiska för nya chefer inom tjänstesektorn på grund av branschens karaktär.