Sökresultat:
240 Uppsatser om Checklista - Sida 6 av 16
Att utforma en hinderbana för barn :
Arbetet startades med att en montessoriskola i Lund tog kontakt med SLU i alnarp och sökte någon som kunde projektera en hinderbana till dem. Jag antog arbetet som ett examenarbete och formulerade ett par frågeställningar:
Hur projekterar man en hinderbana för barn
Som ger dem den motoriska träning de behöver?
Som stimulerar till användning?
Som är säker?
Hur väl stämmer mina teorier med Eva Norén-Björns gällande hinderbanors popularitet
Där andra frågeställningen kom till efter att jag läst i hennes undersökning om lekplatser att hon kommit fram till att hinderbanor inte var bra alls, och inte intressanta för barn. Vilket var väldigt intressant eftersomdet var montessoribarnen själva som önskat en hinderbana.
Jag genomförde således en litteraturstudie inom ämnena barns lek och motoriska utveckling samt om säkerhetsnormer.
Ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 : En litteraturstudie
Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad Checklista.
Är man stor och stark måste man ta ansvar : en studie över utvecklingen av CSR-information i årsredovisningar
Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en Checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR.
Ställtidsförbättring på Cejn AB : SMED arbete i maskiner som bearbetar rostfritt material
Företaget Cejn AB har idag svårt att konkurrera prismässigt på marknaden när det gäller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna är önskemålet från företagets sida att se efter om det går att genomföra en ställtidsreducering på maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har även önskemål om att en Checklista ska tas fram för hur ställarbetet ska gå till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. Skiftgången i cellen är idag tvåskift och maskinerna är bemannade med en operatör per maskin och skift. Nulägesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga ställtiden idag är på ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod från företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett ställ, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske på under tio minuter.
Granskning av frivillig redovisning i börsföretagens årsredovisningar-sett ur ett investerarperspektiv
Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.
Storföretagen vs. Kunskapsintensiva företag - Presentation av humankapital i årsredovisningar
Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en Checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.
Landskapsarkitekten och förskolan : ett gestaltningsförslag för Rondellens förskola
Idag har många förskolor i Sverige en undermålig
utomhusmiljö. Detta är något det förs en diskussion
kring och som bland annat Skolinspektionen skrev
en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn
behöver en god miljö för att utvecklas och må bra.
I vårt examensarbete har vi utgått från en förskola
där personalen såg brister i sin gård och därefter tog
det första steget mot en förändring genom att söka
hjälp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter
och experter på utomhusmiljöer.
I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning
av en förskolegård kan tas fram. I detta fall behandlas
gården för Rondellens förskola i Sundsvall. För att
nå fram till ett väl anpassat gestaltningsförslag har vi
arbetat efter två frågeställningar:
? Vilka kunskapsområden och metoder kan vara
till hjälp vid gestaltning av förskolegårdar?
? Hur kan ett omgestaltningsförslag för
Rondellens förskolegård utformas så att gårdens
lek- och pedagogiska värden ökar?
För att besvara vår första frågeställning gjordes till
att börja med en litteraturstudie som behandlade
förskolegårdar utifrån olika kunskapsområden.
Granskning av Solibri Model Checker - En Svenskanpassning : Ja?mfo?relse av tva? egenkontrollsystem
The building industry are currently going through a huge alteration. The introduction of BIM (Building Information Modeling). Which also implements a lot of new ways of solving problems that building modeling can cause. This report is written for Uppsala University in cooperation with Temagruppen in Uppsala. However, it contains a comparison between two different systems that checks building models.
Tillgänglighet i gallerior för personer med funktionsnedsättningar
Tillgänglighet i vårt samhälle innebär att alla, trots funktionsnedsättningar, ska kunna använda publika lokaler och övriga allmänna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgänglighetsfrågor då de arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgänglig för alla medborgare i slutet av år 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten i gallerior för personer med funktionsnedsättning.
När döden knackar på : Ett material för sorgearbete bland barn i förskolan
Döden är oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer också att dö. Flera gånger varje dag förlorar något barn en förälder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det händer så plötsligt anser vi att ett ?krispaket om arbete med döden? vore en självklarhet på alla förskolor som komplement till krisplanen.
Att designa mjukvara för framtiden : Praktikfallet ABC
Att designa en generell och utbyggbar mjukvara är inte enkelt, då det krävs en bred kompetens inom många olika områden. Vi belyser i detta arbete en del av problematiken kring design. Utgångspunkten är ett praktikfall vars målmiljö rör processer och integrationer. Huvudfokus ligger på designmönster, men även en bredare genomgång av ämnen så som utvecklingsmetodik, Service Oriented Architecture (SOA), Web Services (WS) och utvecklingsmiljöer presenteras. Arbetet bedrivs i enlighet med riktlinjer från Rational Unified Process (RUP) och slutprodukten är en Checklista på tre punkter.
Nyutexaminerade specialistsjuksköterskors upplevelse av introduktionen på intensivvårdsavdelning
Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ?Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt? innehöll kategorierna bemötande, Checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer.
Rutiner för hemskrivning av äldre från akutsjukvården och sjuksköterskans upplevelser av hur de fungerar
Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningsprocessen för äldre patienter på akutmedicinsk vårdavdelning fungerar och om de behöver förbättras samt hur sjuksköterskan upplever arbetet med den och om det behövs någon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa metoder som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har använts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kände till gällande riktlinjer för ett vårdplaneringsmöte följdes de ändå i stort. Däremot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens medicinska- omvårdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen.
Datorn som pedagogiskt verktyg : En undersökning av lärares syn på IKT i skolan
Arbetet behandlar säkerhetstestning av webbapplikationer och CMS plattformen EPiServer. För att Know IT Dalarna ska kunna fortsätta leverera säkra webblösningar efterfrågar de en säkerhetsanalys över plattformen EPiServer men även över sina egenutvecklade applikationer. Syftet med arbetet var att höja säkerheten kring Know ITs webbaserade projekt och samtidigt göra utvecklarna mer medvetna om säkerheten vid utvecklingsfasen. Resultatet var att EPiServer som plattformen tillhandahåller en fullgod säkerhet. De direkta brister som identifierades var upp till antingen Know IT eller kunden att åtgärda och ansvaret lades på den som hade hand om driften av webbplatsen.
Operationssjuksköterskors beskrivningar av att arbeta med WHO:s checklista för säkerhet vid operationer
Background:In Sweden there are several thousand surgical procedures performed every day. The treatment is expected to be efficient, profitable and safe. Despite that, complications occur in 3-16 % of the surgical procedures. To prevent this, WHO has developed a surgical safety checklist containing safety issues to give the surgery team an opportunity to a last control that everything has been properly done. The profession of the surgical nurse focuses mainly on patient safety especially regarding hygiene and sterility.Aim: The aim of the study was to investigate and describe the perceptions of the perioperative nurses regarding WHO: s surgical safety checklist.Method:To test the suitability of the method a pilot study was performed where tree operating room nurses were interviewed and the data was analyzed using qualitative content analysis.Results: Four categories emerged; Increased patient safety, enhanced team spirit, good planning, stronger professional role.Discussion: The result from the study showed positive perceptions regarding the surgical safety checklist, a fact known from earlier research.Conclusion: The results of the pilot study showed that surgical nurses had good support in their work when the surgical safety checklist was used..