Nyckelord: Charterbranschen, Lojalitet, Involvering, Interaktion, Relationsmarknadsföring, Kommunikation,Bakgrund: Kundernas förändrade efterfrågan har tillsammans med den ökade konkurrensen från Internetbaserade bolag gjort det allt svårare för traditionella charterbolag att överleva på marknaden.  Problemformulering: Vilka faktorer ger kunden incitament att förbli lojala gentemot charterbolagenSyfte: Syftet är att genom en kvalitativ ansats analysera och utvärdera charterbolagens förutsättningar för att skapa lojala kunder. Metod: Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats. Författarna använder sig av en kvalitativ undersökningsmetod för att generera en djupare förståelse av det fenomen som undersöks. Teorier: Uppsatsen använder sig av; Tjänstemarknadsföringstriangeln, Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Kundlojalitet, Kanomodellen, Lojalitetsnivåer, Kundnöjdhetsskapande Interaktion, Kundlojalitetsbelöningar.Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via djupintervjuer med konsumenter samt representant för företaget.Resulta/Analys: Företaget anser att de utgår från ett kundperspektiv då de skapar sina kunderbjudanden samtidigt som kunderna upplever att företagets erbjudanden inte är det som efterfrågas.

Syftet med vår uppsats är att genom teoristudier och empiriska under-sökningar skapa en ökad förståelse för varför marknadskommunikation till mogna konsumenter och i synnerhet 40-talister är viktigt samt belysa hur man ska kommunicera med målgruppen för att nå den framgångsrikt. För att bättre kunna åskådliggöra hur man applicerar teorierna på verkligheten, och hur marknadskommunikationen ser ut idag, har vi valt att utgå från en bransch, Charterbranschen, och en begränsad åldersgrupp, 40-talisterna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använder oss av kvalitativa intervjuer i form av gruppdiskussioner och telefonintervjuer. Angreppssättet i undersökningen är det abduktiva, och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Vi har valt att använda teorier som är relevanta för vår målgrupp, dvs.

Den moderna resenären har allt mer ansvar i köpprocessen utav sin resa, förr låg det hos researrangören att förse kunderna med information och sköta bokningen, något som kunderna idag kan göra själva genom Internet. Många kunder väljer charter då det är ett bekvämt sätt att resa, researrangören agerar försäkran om ett professionellt bemötande samt att personal finns vid deras sida. Vårt intresse fastnade vid den motsägelsen att kunden tar större ansvar i charterreseprocessen samtidigt som de avstår mer och mer från att paketera sin egen resa.Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera kundens roll som medverkande part inom Charterbranschen. I undersökningen har vi haft en kvalitativ forskningsansats och utifrån detta antagit ett abduktivt perspektiv där vi använt oss utav den kvalitativa metoden med semi- strukturerade djupintervjuer. Vi har genomfört sju intervjuer med personer som har anknytning till resebranschen, av dessa har sex skett fysiskt och en via telefon. Vi har sedan analyserat svaren och satt dessa i relation till teorin för att komma fram till vår slutsats.Vår främsta slutsats är att charterföretagens bild av kundens medverkan bör ändras.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och utreda hur tjänsteföretag inom Charterbranschen arbetar för att stärka sitt varumärke, samt att utreda hur och vilka associationer som skapas kring varumärket.Metod: Försöka implementera en modell för att få en klarare bild över hur charter företag arbertar för att stärka sina varumärken, författarna använder sig olika litteratur käller samt emperiska studier.Resultat: Resultaten visar hur viktigt det för företag att hitta nya metoder för att stärka sitt varumärke, samt betydelsen för tjänsteföretag av att hitta sin egen plats i en konkurrenskraftig marknad.Avgränsning: Genom att begränsa vår undersökning valde vi att koncentrera oss på endast två charterföretag, detta för att skapa en bättre och djupare inblick på vår frågeställning. De två charterföretagen som vi har valt att undersöka och utgå ifrån är; Apollo och Ving. Anledningen till detta är att de är marknadsledande och har lyckats skapa ett starkt varumärke.Nyckelord: Varumärkeskapital, kärnvärde av tjänst, postionering, märkesidentitet, marknadskommunikation, intern märkeslojlitet, associationer..

Trots en låg efterfrågan och ett svagt intresse för miljövänligt resande bland konsumenterna arbetar charterföretagen målmedvetet med miljöförbättringar såväl under flygningen som på destinationen med boende, service och transfer. Denna studie granskar vad charterbolagen ämnar uppnå med sitt miljöinriktade CSR-arbete. Uppsatsen prognostiserar och urskiljer även företagens framtida arbete för miljön. Att arbeta för hållbart resande bidrar till minskade kostnader i form av lägre bränsleförbrukning och leder därmed i förlängningen till ökad avkastning. Högre lönsamhet kan även på sikt uppnås i form av ökad legitimitet och ökat anseende bland konsumenterna vilket bland annat kan bidra till fler sålda resor.

Aim: By studying the evolution of the market for package holidays over time we hope to get an understanding of the trends that have characterized the market. By doing so, we can get an idea of where the market is moving towards the future. This knowledge is essential for market participants to establish appropriate strategies that follow market trends.Method: We have used qualitative interviews with people involved in the charter industry.Result & Conclusions: The market is characterized by an increase in Internet orientation, where the travel directory and the physical travel agents are becoming less important. The understanding of climate impacts of travel has increased. More people of the third-generation buy package travels and countries in North Africa and Asia are growing in popularity.We believe the market in the coming years will be characterized by lower prices and lower quality.

Bakgrunden till den här uppsatsen är den senaste tidens oroligheter i världen, terrorattacker och naturkatastrofer som tsunamin. Dessa skapar rädsla hos människor och det minskar benägenheten att resa. Det drabbar resebolagen då de på grund av detta förlorar kunder. Vi har haft frågeställningen: ?hur planerar och hanterar resebranschen risk och osäkerhet?.